Definition & Betydelse | Svenska ordet KOMMITTÉERNA

Definition av KOMMITTÉERNA

1. böjningsform av kommitté

Exempel på hur man kan använda KOMMITTÉERNA i en mening

• Tännsjö har också varit ledamot av de etiska kommittéerna vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och Karolinska institutet.
• Sahlin innehade bland annat förtroendeuppdrag som ordförande i järnvägskommittéen 1906-1907, i departementalkommittén 1908-1913, i kommittéerna angående de enskilda järnvägarnas förstatligande 1918, lufttrafiken 1919 och östkustbanan 1920.
• Isberg var medlem i skandinavisk kommitté angående förvärvande och förlust av medborgarrätt (1889–1891) samt i kommittéerna för utarbetande av bestämmelser angående municipalsamhällen (1897), angående jaktlag och jaktstadga (1898; ordförande), angående ett nytt etablissemang för flottans Stockholmsstation (1899–1900) och angående gemensam skandinavisk livförsäkringslagstiftning (1900).
• Efter att ha tagit kontrollen över Boston föreslog den brittiske befälhavaren, Thomas Gage, att de revolutionära kommittéerna skulle brytas upp och att alla radikala ledare skulle arresteras och ställas inför rätta i London för högförräderi.
• År 1938 röstas ett antal tillägg till 1936 års sovjetiska författning igenom där de centrala verkställande kommittéerna avskaffas.
• Han var 1875–89 sekreterare på statsutskottets riksgäldsavdelning och 1884–89 i själva utskottet, var ledamot av skatteregleringskommittén (1880–82) samt av kommittéerna för avgivande av förslag till ny instruktion för riksdagens revisorer (1884) och till ny bolagslagstiftning (1886–89).
• Åren 1880–1882 var han ledamot av kommittéerna för omarbetning av förordningarna om stämpelavgift och om expeditionslösen.
• Han var ledamot av kommittéerna för Sveriges deltagande i utställningarna i Köpenhamn (1872), Wien (1873), Philadelphia (1876) och Paris (1878) och vid dessa kommissarie för de metallurgiska avdelningarna (dock ej i Philadelphia) och juryman.
• Som ordinarie revisionssekreterare sedan 1871 avgav han 1873–1875 på offentligt uppdrag utredningar och författningsförslag om nybyggen i de norrländska länen, dispositionsrätten över enskilda skogar på vissa orter och om fastighetsböcker för Värmland och Dal samt deltog i kommittéerna för utarbetande av ny instruktion för justitierevisionen (1876) och av författningar angående mått och vikt (1877–1878).
• Bland hans övriga uppdrag kan nämnas att han 1883 kallades att som sakkunnig biträda chefen för Civildepartementet vid utarbetandet av en ny gruvstadga, att han var ledamot av kommittéerna angående apatittillgången i Norrbottens län (1889–1890), angående distriktsindelning för yrkesinspektioner (samma år), angående gruvstadgan (1890–1892), ordförande i kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande 1907, vars betänkande avgavs i juli 1913, ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1892–1897 samt därunder medlem av beredningsutskottet och ordförande i gasverksstyrelsen (1895–1897).
• Han var ordförande i styrelserna för Farmaceutiska institutet (1902-13), Långbro sjukhus (1910-22) och Vanföreanstalten i Stockholm (1917-19), var ordförande i Hälsovårdsföreningen i Stockholm (från 1916) och satt i kommittéerna för ordnande av fosterbarnsvården (1894-97; ordförande), för utarbetande av ny farmakopé (1894–1900) och av förslag till en statsmedicinsk anstalt (1897-99; ordförande), i permanenta farmakopékommittén (1902-09; ordförande), i kommittén för ny hälsovårds- och epidemistadga (1913-15) och i läkemedelskommissionen (1916-19; ordförande).
• Han var ledamot av 1900 års kommitté för härordningsförslagets uppgörande samt ordförande i kommittéerna för omorganisation av regementsmusiken (1902), av frivilliga skytteväsendet (1902) och av arméns reservbefäl m.
• Knös var ledamot av en mängd kommittéer (bland annat kyrkolagskommittén 1838–1839, kommittéerna för utarbetandet av nya predikotexter, ny kyrkohandbok och ny katekes) samt bevistade som riksdagsman för ärkestiftet 1844, 1853, 1856 och 1859 års riksdagar.
• Han var medlem av kommittéerna för prästutbildningen 1897, för prästlönereglering 1898–1903 och domkapitlets omorganisation 1905–1906.
• Hasselrot var ledamot av sjöförsvars- (1880–1882), jordbrukslägenhets- (1891–1892), hospitals- (1894) och krigslagstiftnings- (1901–1902) kommittéerna samt biträdde dessutom i Justitie-, Civil- och Finansdepartementena vid utarbetandet av lagförslag rörande vissa delar av strafflagen, ägostyckning, arbetarförsäkring, stämpelbeskattning och arvsskatt etc.
• Han arbetade som ledamot i flera kommittéer, såsom ordförande i kommittéerna för utarbetande av nya normalplanen 1888–1889 och för granskning av till folkskolans tjänst utgivna läroböcker 1884–1887, varjämte han deltog i utarbetande av läsebok för folkskolan 1865 och 1878, av nya folkskolestadgan 1882 och av nya stadgan för seminarierna 1885–1886.
• Han var ledamot av kommittéerna angående reglering av oregelbundenheterna i rikets indelningar 1881-82, för de allmänna kartarbetena 1880-82, angående Kammarkollegium 1883-84, angående industri- och handelskamrar 1885 och angående fabriksstatistiken 1893.
• Han var sekreterare i kommittéerna angående Civilstatens pensionsinrättning och ordnandet av pensionsväsendet för statens civila tjänstemän med mera.
• Genom att sprida sina planer mellan kolonierna samordnades aktioner mot Storbritannien och genom kommittéerna höll man varandra och utländska regeringar ajour angående Storbritanniens förehavanden.
• Även i det i november samma år sammanträdande "långa parlamentet" var Hampden synnerligen verksam och inflytelserik, framför allt i kommittéerna, men underordnade sig villigt Pyms ledning.

Förberedelsen av sidan tog: 119,09 ms.