Definition & Betydelse | Svenska ordet KONJUGATIONEN

Definition av KONJUGATIONEN

1. böjningsform av konjugation

Exempel på hur man kan använda KONJUGATIONEN i en mening

• När en protonering/deprotonering sker vid konjugationen förskjuts molekylens absorptionsvåglängder, vilket medför färgförändringen.
• Den skiljer sig från neutrumformen av perfekt particip endast i fjärde konjugationen, där det slutar på -it (han har funnit bordet) medan den senare formen slutar på -et (bordet är funnet).
• Ibland tror man att tex springa är oregelbundet (springa – sprang – sprungit) men det följer faktiskt en regel och hör till fjärde konjugationen.
• Aktiv presens infinitiv är ofta identiskt med imperativformen hos de flesta verb som slutar på -a, exempelvis "(att) segl-a", men i tredje konjugationen kan infinitivformen sluta på alla vokaler utom u.

Förberedelsen av sidan tog: 85,91 ms.