Definition & Betydelse | Svenska ordet KRAFTVERKS

Definition av KRAFTVERKS

1. böjningsform av kraftverk

Exempel på hur man kan använda KRAFTVERKS i en mening

• Ett kraftverks tillgänglighet kan beskrivas med dess kapacitetsfaktor som, för en given period, är kvoten mellan den mängd el som kraftverket har producerat och vad som skulle kunnat producerats om kraftverket hade körts med sin märkeffekt hela tiden.
• Forsen är belägen alldeles nedanför Stornorrfors kraftverks dammbyggnad, och är därför delvis torrlagd stora delar av året.
• Nära byn ligger Stornorrfors kraftverks dammbyggnad, en fiskodling samt Sveriges nordligaste hällristningar vid Norrforsen.
• Kapacitetsfaktor eller (ut)nyttjandegrad är ett nyckeltal som används för att jämföra olika kraftverks verkliga produktion över en tidsperiod jämfört med dess teoretiska maximala kapacitet.
• Kapacitetsfaktor – alternativt utnyttjandegrad är ett nyckeltal som används för att jämföra olika kraftverks verkliga produktion under ett helt år jämfört med dess teoretiska.
• Han var ingenjör vid stadsingenjörskontoret i Härnösands stad 1904–06, vid väg- och vattenbyggnadsdistriktet i Karlstad 1907, avdelningsingenjör vid Trollhätte kraftverksbyggnader och kanalombyggnader 1907–13, arbetschef vid Porjus kraftverksbyggnader 1913–14, vid Trollhätte kraftverks andra utbyggnad 1915–19, byggnadschef vid Lule älvs kraftverksbyggnader 1919–24, vid Norrfors kraftverksbyggnader vid Umeå 1924–26, vid Vattenfallsstyrelsen i Stockholm 1927–28, Stockholms stads gatudirektör 1928–35 och byggnadschef vid Södersjukhuset från 1940.
• 1928 stod huvudbyggnaden klar, som även inhyste post, Trollhätte kraftverks lokalkontor (som var Skara elverks strömkälla från 1908, där förhandlingarna lade taxorna på en gynnsam nivå för industrin).
• Österdalälven, sträckan Åsens kraftverks utloppskanal - Storbrot naturvårdsområde är ett naturvårdsområde (sedan 1999 likställt med naturreservat) i Älvdalens kommun i Dalarnas län.
• Han var ingenjör i Avesta Storfors kraftverks byggnadskommitté 1930–1931, vid Stockholms hamnstyrelse 1931–1936, vid Stora Kopparbergs Bergslags AB 1936–1938, hos byggmästare Olle Engkvist i Stockholm 1938–1940, verkställande direktör i Stockholm-Nynäs Järnvägs AB 1940–1957, i AB Nynäshamns skeppsmäkleri och speditionskontor, Nynäshamns Stuveri AB och chef för Nynäshamns hamn 1940–1962, för Nynäshamns Fastighets AB 1943–1962, direktör i Rederi AB Nordstjernan i Stockholm 1958–1971 och tillförordnad verkställande direktör i AB Linjebuss 1973–1974.
• Edholm verkade som ingenjör vid olika svenska företag 1914–1919 och var distriktsingenjör vid Statens vattenfallsverk och Älvkarleby kraftverks uppsaladistrikt 1919–1923.
• Han var anställd vid Göteborgs hamnstyrelse 1911–1913, vid Trollhätte kraftverks linjebyggnad 1913, vid Helsingborgs stads byggnadskontor från 1913, blev, efter att Elis Thuresson lämnat sin tjänst, tillförordnad byggnadschef 1928, samt var byggnadschef och gatuchef där 1931–1951.

Förberedelsen av sidan tog: 74,93 ms.