Definition & Betydelse | Svenska ordet KUNGAKRONA

Definition av KUNGAKRONA

1. krona (dekorativ och statusmarkerande huvudprydnad) som bärs av en kung

Exempel på hur man kan använda KUNGAKRONA i en mening

• Monarkier har ofta en kungakrona eller annan rangkrona motsvarande statschefens titel ovanpå skölden i sitt statsvapen.
• Ungerns krona, även kallad S:t Stefans krona och Stefanskronan, är Ungerns kungakrona och räknas än idag som en av Ungerns riksregalier, trots att landet numera är republik.
• Gradbeteckningen består, nedifrån och upp av en tjockare eklövsgalon (25 mm), över denna en tunnare eklövsgalon (17 mm) och ovanpå denna en sluten kungakrona.
• Enkronan har ett porträtt av Oscar II på åtsidan och Stora riksvapnet med kungakrona och vaktande lejon samt valspråk på frånsidan.
• År 83 före Kristus erbjöds han syriernas kungakrona och 79-78 före Kristus erövrade Tigranes II Kappadokien.
• Han blev stamfader för en kunglig dynasti i österlandet, vilken under 1200-talets senare hälft tidtals var erkänd som innehavare av Jerusalems kungakrona.
• Gyeltsugrus kungakrona utmanades av hans bror, Lha Balpo (Lha Bal-pho), tillika Tridu Songtsäns äldste son, men anspråken tillbakavisades.
• Esbjörns stöd till de båda kungarna, som han förblev trogen ända inpå 1370-talet, skaffade honom en fiende i drotsen Bo Jonsson (Grip), vilken banade väg för den tyske hertigen Albrekt av Mecklenburg att erövra Sveriges kungakrona.
• På åtsidan syns två korslagda gevär, tre kronor och en kungakrona, allt över en olivkrans och på frånsidan står det inskrivet ”SVENSKA ARMÉNS SKYTTEMEDALJ VID PRISSKJUTNING MED ELDHANDVAPEN”.

Förberedelsen av sidan tog: 111,21 ms.