Definition & Betydelse | Svenska ordet KYRKLIGT

Definition av KYRKLIGT

1. böjningsform av kyrklig
2. avledning till adjektivet kyrklig

Exempel på hur man kan använda KYRKLIGT i en mening

• Juldagen innefattar kyrkligt sett även julafton (kvällen den 24 december) och julnatten (natten mellan 24 och 25 december).
• Julnatten är natten mellan den 24 och den 25 december, och tillhör kyrkligt sett Juldagen med dess tema Jesu födelse.
• Varianter eller synonymer till kyrka kan vara katedral (domkyrka, dom), kapell, basilika, bönehus eller tempel, beroende på bruk, utseende och kyrkligt sammanhang.
• Akolut, akolyt (av grekiskans ἀκόλουθος, akolouthos, "medhjälpare", "följeslagare" eller "efterföljande"), var ett lägre kyrkligt ämbete och kyrklig vigning med liturgiska uppgifter inom Romersk-katolska kyrkan, de ortodoxa och orientaliska kyrkorna.
• Administrativt tillhör Traneberg Bromma stadsdelsområde, kyrkligt Västerleds församling sedan 1955 och innan dess Bromma församling.
• I kyrkligt hänseende har orten före 1926 hört till Tryde församling och därefter till Tomelilla församling, som sedan 2002 uppgick i Tomelillabygdens församling.
• I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen församlingarna Bolshög, Stiby, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv.
• I kyrkligt hänseende har orten till 2002 hört till Björnekulla församling, därefter till Björnekulla-Västra Broby församling.
• Segeltorp består av fem delområden (från norr till söder): Jakobslund, Smista, Juringe, Kråkvik och Kolartorp och tillhör kyrkligt S:t Mikaels församling.
• Därutöver utnämner biskopen också kontraktsprostar, ett uppdrag med ledningsfunktion inom ett kyrkligt kontrakt, direkt under stiftets biskop.
• Investiturstriden (av investitur, den symboliska högtidliga insättningen av en person i ett kyrkligt ämbete), som pågick officiellt mellan ca 1075 och 1122 men kom att fortsätta under hela medeltiden, flammade upp på grund av det dittillsvarande bruket att furstar och stormän insatte präster i deras ämbeten.
• Bekännelseskrifter är skriftliga sammanställningar av de bekännelser och symbola som gäller som norm för läran och är auktoriserade från kyrkligt eller teologiskt håll.
• Mariestad var under åren 1580–1646 säte för en superintendent – ett kyrkligt ämbete under perioden närmast efter reformationen, som geografiskt omfattade norra Västergötland och Värmland.
• Samma benämning har i nyare tid använts om ett kyrkligt parti i England som ville avskaffa allt söndagsfirande, eftersom det inte finns något särskilt påbud om söndagsfirande i Bibeln, och alla veckans dagar (därför) måste anses lika heliga.
• I kyrkligt hänseende har orten till 2002 hört till Mörbylånga församling som då uppgick i Mörbylånga-Kastlösa församling.
• Profan (av latin profanus, oinvigd, ohelig) är motsats till begreppet helig, sakral, det vill säga världslig, utan religiöst eller kyrkligt syfte.
• Inom romersk-katolska kyrkan med den snävare betydelsen av kyrkligt påbud, i synnerhet mötens beslut och påvliga förordningar (se här kanonisk rätt), den del av katolska högmässan som knyter sig till konsekrationen av brödet och vinet, och som är oföränderlig året om (se här mässkanon), samt förteckningen på de kanoniserade (se här artikeln helgon).
• Stiftsstad eller biskopssäte är den ort som är säte för en biskop, har en domkyrka med domkapitel och domkyrkoförsamling och därmed utgör huvudorten för ett kyrkligt stift.
• Området runt Bohus och norra Surte (Skårdals skate) tillhörde juridiskt Bohuslän och Danmark/Norge från 1400-talet och fram till 1658, men hörde samtidigt kyrkligt till Nödinge församling.
• En klockare eller klockringare var ett kyrkligt ämbete, som ursprungligen – under medeltiden – medförde uppgiften att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen.

Förberedelsen av sidan tog: 145,81 ms.