Definition & Betydelse | Svenska ordet KYRKOHISTORIA

Definition av KYRKOHISTORIA

1. kristendomens och den kristna kyrkans historia

Exempel på hur man kan använda KYRKOHISTORIA i en mening

• Året efter, 1842, blev han filosofie doktor och teologie kandidat och docent i symbolik och kyrkohistoria 1845 och docent i teologiska prenotioner 1846.
• Han har efter sin pensionering bland annat varit adjungerad professor i kyrkohistoria vid Köpenhamns universitet.
• Kyrkohistorikern Eusebios av Caesarea beskriver i sin kyrkohistoria från 300-talet hur den obotligt sjuke kung Abgar V skall ha hört talas om Jesu helande under och sänt en kurir med förfrågan om hjälp.
• På internationell nivå har man enats om att ecklesiologi underbyggs av tre andra ämnen: kyrkohistoria, systematiskt teologi och praktiskt teologi.
• Enligt berättelsen i Eusebius kyrkohistoria kristnades kungen av Edessa, Abgar den V "Ukkâmâ" (den svarte).
• Ämnena kyrkohistoria, patristik, systematisk teologi och tros- och livsåskådningsvetenskap är moderna högskoleämnen som delvis täcker in den historiska teologins områden.
• Efter tävlan om professur i kyrkohistoria vid Kristiania universitet 1897, varvid Aall förklarats obehörig av bekännelseskäl, ägnade han sig åt filosofin.
• Av hans historiska skrifter kan nämnas Marmora danica, en samling inskrifter i Danmark (två band, 1739–1741), Gesta et vestigia danorum extra Daniam (tre band, 1740–1741), Annales ecclesiæ danicæ (fyra band, 1741–1752), en dansk kyrkohistoria på tyska, som framkallade en tvist med Jakob Langebek, Origines havnienses (1760) och Den danske atlas, en historisk-topografisk beskrivning över Danmark (sju band, 1763–1781, de fem sista utgivna av Hofman).
• Flera av dagens forskningsämnen har sitt ursprung i de klassiska teologiska ämnena exegetik, dogmatik och kyrkohistoria.
• Det föregicks av två särdeles grundliga specialavhandlingar rörande undersökningar av Nordens kyrkohistoria under medeltiden, Den hellige Birgitta og Kirken i Norden (1863; "Den heliga Birgitta och hennes tid", 1864) och En Skolastiker og en Bibeltheolog (1865; Andreas Sunesen och mäster Matthias).
• Hans lärobok Från Jesus till Mao, senare med titeln Från Jesus till moder Teresa, var under trettio år grundbok för studenter i kyrkohistoria.
• Utöver de egentliga antikviteterna skulle kollegiet ägna sig åt den gamla isländska och norska litteraturen, källorna till Sveriges äldre historia och rättsvetenskap samt åt kyrkohistoria och genealogi.
• Därutöver publicerade Hammar också flera kapitel i olika antologier rörande bland annat genusforskning, men också i det stora översiktsverket Sveriges kyrkohistoria, samt medverkade med artiklar och recensioner i olika vetenskapliga tidskrifter såsom Scandia, Historisk tidskrift och Kvinnovetenskaplig tidskrift.
• Martling var en flitig populärvetenskaplig föreläsare och författare till över femtio böcker i kyrkohistoria och praktisk-teologiska ämnen.
• I denna examen ingick teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi, Gamla och Nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, moralteologi och praktisk teologi (prenotioner, encyklopedi och praktisk teologi fordrades ej för denna examen vid Lunds universitet).
• Bland Gummerus skrifter märks Beiträge zur Geschichte des Buss- und Beichtwesens in der schwedischen Kirche des Mittlelalters (1900), Die homöusianische Partei bis zum Tode des Konstatius (1900), Vår kyrkas uppgifter i närvarande tid (1918), Lärobok i kyrkohistoria (1907 tillsammans med Vilhelm Rosenqvist) och andra läroböcker i kyrkohistoria.
• Ordförande för SLEF är Ingvar Dahlbacka, som är professor i kyrkohistoria vid Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi och verksamhetsledare är Albert Häggblom.
• Han vikarierade på professuren i praktisk teologi 1853–1858, i kyrkohistoria och symbolik 1859–1860 samt ånyo på den i praktisk teologi 1861–1862.
• Han är sedan 2020 doktorand i kyrkohistoria vid Åbo Akademi, med ett avhandlingsprojekt kring drottningarna Desiderias och Josefinas religiösa identiteter som katoliker i ett lutherskt kungahus.
• De stiftshistoriska sällskapen främjar och samordnar intresset för studier av kyrkohistoria, person- och lokalhistoria i det egna stiftet.

Förberedelsen av sidan tog: 385,16 ms.