Definition & Betydelse | Svenska ordet LÄNSHERRE

Definition av LÄNSHERRE

1. (historia) person som förlänar jord till läntagare

Exempel på hur man kan använda LÄNSHERRE i en mening

• Hon var dotter till den danske riddaren Iver Jenssen (Dyre) (–1465), till Tirsbæk, länsherre vid Korsør, och Cristine Persdotter (Oxe) (–1503).
• Hertigen av Kraków hade fortfarande en viss överhöghet, men ofta erkändes inte seniorhertigen i hela Polen som länsherre.
• Jens Holgersen Ulfstand till Skabersjö och Glimmingehus, född omkring 1450, död 1523, var danskt riksråd, riksamiral samt länsherre på Gotland och i Gladsax län.
• I vuxen ålder gifter han sig i hemlighet för att undvika att hans länsherre utnyttjar sin droit de seigneur.
• Under Tokugawa-shogunatet definierades en daimyo som en länsherre vars ägor kunde producera mer än 10 000 koku ris, där en koku ris (cirka 180 liter) ansågs vara den mängd ris som kunde föda en person ett helt år.
• Vasallstater var vanliga i det medeltida internationella systemet där icke-suveräna furstar, vasaller, var förpliktigade att tillhandahålla militär assistans till en länsherre, ofta en suverän monark.
• 1329 erkändes kung Johan den blinde av Böhmen som länsherre, och därefter kom hertigarna och staden att lyda under Böhmen, från 1500-talet därmed under Habsburgmonarkin.
• Vid arvskiftet efter fru Katrine 1440 tillföll gården sondottern Ide Eskildsdatter Falk och hennes man Mogens Axelsen Gjøe, vilken var länsherre på Köpenhamns slott.
• I feodalsamhället kunde en länsherre uppbåda sina vasaller med tillhörande krigsmän för militärtjänst.
• Namnet och begreppet härstammar från den medeltida feodalismen, enligt vars rättsuppfattning alla vasaller under samma länsherre ansåg sig som jämlikar (latin pares).
• Större delen av Nedre Schlesien kom under 1300-talet att bli ett län under kungariket Böhmen och Tysk-romerska riket, vilket bekräftades genom ett fredsfördrag 1335 då kung Kasimir III av Polen avsade sig sina rättigheter som länsherre till förmån för kung Johan den blinde av Böhmen.
• Altaruppsatsen från AD 1621 är donerad till kyrkan av "Skåne-kungen" Tage Thott, dansk länsherre på Sölvesborgs slott.
• Sivert Grubbe (1566–1636) var en dansk adelsman och länsherre, son till räntmästaren och rikskanslern Eiler Grubbe till Lystrup (1532–1585) och Else Björnsdatter Laxmand (1543–1575) till Hovdala, som han ärvde av henne.
• Pomerellen erövrades 1309 av Tyska Orden som skenbarligen skulle stödja sin polske länsherre mot brandenburgarna men i själva verket annekterade området.
• Ordet mediatisering härleds från mediat, var under det Tysk-romerska riket en stad eller ett område som inte lydde direkt under kejsaren utan istället lydde under ett så kallat riksstånd, vilket kunde vara en länsherre som i sin tur var vasall under kejsaren.
• Hans far var samuraj och tjänstgjorde under Satsumaprovinsens daimyo (länsherre av högadel) som i sin tur tjänade under shogunen.
• En förläning är ett historiskt begrepp och företeelse, vilket innebär att en ägare, länsherre, behåller sin äganderätt men överlåter nyttjanderätten, rätten att använda och dra nytta av det län det gäller, i regel med krav på trohet.
• Huitfeldt var länsherre i Nordfjord i Norge 1546-56 och var befallningsman för Halmstads län 1563-67 där han under nordiska sjuårskriget tappert försvarade staden mot Erik XIV anfall.
• På 1800-talet återupptäcktes borgen av grevskapets länsherre furste Khevenhüller-Metsch som lät renovera borgen.
• Johan Cicero regerade i praktiken redan från 1473 som länsherre i den brandenburgska delen av faderns kurfurstendöme, då hans far huvudsakligen uppehöll sig i Franken.

Förberedelsen av sidan tog: 105,51 ms.