Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet LERTAG

Definition av LERTAG

1. ställe där lera tas ur marken för tillverkning av tegel eller keramik

Exempel på hur man kan använda LERTAG i en mening

• Här fanns lertag och bergstrakter, bönder från Tegssidan av älven idkade skogsbruk och myrslåtter – men framför allt användes området som fäbodvall av Öns bönder som ägde marken.
• Svartpälsbiet lever i sandiga eller lössjordartade, solexponerade miljöer med gott om blommor och gärna med kraftig människopåverkan, som sand- grus- och lertag, militära övningsområden, racerbanor, torra ruderatområden, åkrar, ängar, heder, dyner, vägslänter, sluttningar i bebyggda områden, dyner och hedområden, men även i rasbranter och klipplandskap.
• Dessa utgör en fuktig sänka som är ett före detta lertag vilket nu helt vuxit igen med ogenomträngliga buskage främst bestående av olika salixarter.
• Parksandbiet förekommer på ängar, buskmarker, skogsbryn, -gläntor och -planteringar, åkerrenar, grus- och lertag, ruderatmarker, samt även i samhällen som parker och trädgårdar Som hos alla sandbin grävs bona ut i marken: Denna art föredrar skuggiga biotoper som vegetationsrika dikesrenar eller trädskyddade grustag.
• Gårdscitronbiet är något av en generalist när det gäller habitat, och finns i de flesta miljöer, från gles skog som skogsbryn och -gläntor över häckar, sand-, grus- och lertag, snårskog, vägrenar, ruderatmark och markstörda områden till parker och trädgårdar.
• Habitatet utgörs av marker där näringsväxten reseda växer, som markstörda områden, gärna på kalkgrund, ruderatmarker, bangårdar, hamnanläggningar, sand- och lertag, stenbrott, flodbankar, dikes- och vägrenar, sanddyner, vingårdar, trädgårdar och bergsterräng.
• Hylaeus nigritus lever i stenbrott, sand-, grus- och lertag, vägrenar, ruderatmarker, vingårdar, gärna på bara fläckar av löss- eller sandjord, på betesmark, men även i samhällen, trädgårdar och parker.
• Arten förekommer i habitat med sandblandad jord som dyner, gräsmarker, sand-, grus- och lertag, ruderatmark och skogsbryn.
• Fransgökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos framför allt märgelsandbiet (Andrena labialis), som bygger sina bogångar i oftast lerblandad jord (gamla lertag och märgelgravar), men även vägrenar med kalk- och sandjord.
• Larverna utvecklas på rötterna av blomvass i lugnvatten, bland annat långsamrinnande åar och vattensamlingar i övergivna lertag.
• Teorin är att neandertalare på denna plats klöv rådjursben för att komma åt märgen, för att sedan kasta benen i en sjö som tusentals år senare enbart återstod som ett lertag.
• Lertäkt, lertag eller lergrav, är en plats där lera har grävts ut för att användas som råmaterial för tillverkning av bland annat tegel, lättklinker och keramik, eller för jordförbättring för jordbruk.

Förberedelsen av sidan tog: 118,66 ms.