Definition & Betydelse | Svenska ordet LEVNADSTECKNINGAR

Definition av LEVNADSTECKNINGAR

1. böjningsform av levnadsteckning

Exempel på hur man kan använda LEVNADSTECKNINGAR i en mening

• Av en planerad serie levnadsteckningar, Stora och namnkunniga svänska mäns lefverene, fullbordades endast två, Styrbjörns (1750) och Birger Jarls (1754).
• Plutark (Plutarch), en modernisering av den grekiske karaktärsskildraren Plutarchos namn, har ibland använts som titel på böcker med levnadsteckningar över ryktbara män och kvinnor (Svensk Plutark för ungdom, 1849; Ny Plutarch, 1844-1845).
• Det kan med säkerhet fastställas att Shakespeares främsta källa var Plutarchos Jämförande levnadsteckningar (Bíoi parálleloi) som kom i engelsk översättning av Thomas North 1579, The Lives of the Noble Grecians and Romans.
• Han är mest känd som utgivare av Växjö stifts herdaminne, band 2–8, tryckta åren 1927–1934, där han skrev levnadsteckningar över detta stifts cirka 4 600 präster från medeltiden till 1900-talets början.
• Samlingsverket, som först utgavs på svenska 1749 av pietisten Johan Forssel, och sedan översattes till tyska och utgavs 1755 (band 1) och 1761 (band 2), innehåller levnadsteckningar och dokument om och av några nordiska profet- och martyrgestalter, som ställdes inför rätta för sin tros skull.
• Omkring 1159 författade han de båda filosofiska arbetena Policraticus, sive de nugis curialium et de vestigiis philosophorum, en kyrkopolitisk etik, och Metalogicon, där han klandrar skolastikens formalism; därutöver skrev han levnadsteckningar över ärkebiskoparna Anselm av Canterbury och Thomas Becket.
• Också i skriftserien Lefnadsteckningar öfver Sveriges mest utmärkte bönder (1851-1855) visade Thomasson, enligt Nordisk familjebok, sitt "demokratiska tänkesätt"; dessa levnadsteckningar var dock inte alla skrivna av Thomasson själv.
• Blass utgav editioner av åtskilliga attiska talare, delar av Plutarchos levnadsteckningar samt Aristoteles nyupptäckta skrift "Politeia athenaion" (1892; tredje upplagan 1903).
• Dupin blev professor vid Collège royal och ägnade en stor del av sitt liv åt arbetet Nouvelle bibliothèque universelle des auteurs ecclésiastiques (58 volymer, 1686–1704, fortsatt av Claude-Pierre Goujet med 3 volymer), som innehåller levnadsteckningar av alla kyrkliga författare jämte fullständig kronologisk förteckning på deras arbeten samt omdömen om stilen och de däri förfäktade lärorna, allt i ett lätt och angenämt språk samt en moderat och opartisk anda, om än inte sällan behäftat med faktiska misstag.
• Hon var en välkänd offentlig figur vid det dåvarande brittiska hovet och är också känd i litteraturhistorien, då hon ofta nämns i dåtida visor, satirer, memoarer och levnadsteckningar, främst de av Fanny Burney.
• Händelsen återberättas i Plutarchos Jämförande levnadsteckningar om den romerske fältherren Marcus Antonius.

Förberedelsen av sidan tog: 143,74 ms.