Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet LUFTSTRUPE

Definition av LUFTSTRUPE

1. (anatomi) det rörformade organ (trakea) som utgör förbindelsen mellan struphuvudet och lungorna

Exempel på hur man kan använda LUFTSTRUPE i en mening

• Hals kan även användas som synonym för luftstrupe och röstorgan i uttryck som "ge hals", "för full hals", "ont i halsen" och "sätta i halsen" (vrångstrupen).
• Andningssystemet (eller respirationssystemet) består av lungorna, bröstkorgen, diafragma och luftstrupe.
• Processen kallas intubation och tubens namn är härlett från trachea, det latinska namnet för luftstrupe.
• Luftvägen börjar i munnen eller näsan och får tillträde till luftstrupe (trachea) via svalget (pharynx).
• Barn under 6 månader kan ha kärlring eller trakeomalaci (ovanligt mjuk luftstrupe och övre luftvägar) som orsak till laryngit.
• Ett exempel är VACTERL association, där symtom förekommer på minst tre av förkortningens bokstavsbetydelser: V (vertebra, kota), A (anus, ändtarm), C (cor, hjärta), T (trakea, luftstrupe), E (esofagus, matstrupe), R (ren, njure) respektive L (limb, extremitet).
• Shechita handlar om religiös slakt och innebär att djurets luftstrupe och matstrupe skärs med ett horisontellt snitt för att dela alla strukturer i halsen och blodet tappas ur.
• Organet, som sitter i fågelns nedre luftstrupe beläget där luftstrupen delar sig, producerar ljud utan däggdjurens stämläppar.
• Struptag (även strupgrepp, stryptag eller strypgrepp) tas med hand, händer eller arm runt om någons hals och luftstrupe.

Förberedelsen av sidan tog: 111,12 ms.