Definition & Betydelse | Svenska ordet LYRIKENS

Spondéerna i den klassiska lyrikens versmått tillåts oftast motsvaras av trokéer när dessa versmått används i svensk lyrik.
Trots sin sparsmakade produktion räknas han som en av den svenska modernistiska lyrikens främsta, mest egenartade och stilbildande författare.
Den inledde romantiken i Frankrike för lyrikens del, och han blev senare en viktig influens till symbolisterna, i synnerhet Paul Verlaine.
Han började 1853 med epigonepik och gjorde tidigt insatser även på prosaberättelsens och lyrikens område, men åstadkom först senare, med Historische Novellen (1866), Die letzten Humanisten (1880; 3:e upplagan 1907, "De sista humanisterna", 1890), Camoens (1887), historiska skildringar med lätt lyrisk ton, en mera betydande vitter alstring.
Hagedorns första dikter går i den äldre tyska lyrikens traditionen, men i Versuch in poetischen Fabeln und Erzählungen (1738), pekar han, påverkad av Jean de La Fontaines lätta ton, framåt mot den så kallade anakreontiska riktningen.
Efter tre diktsamlingar, Glöd, Naket liv och Svart stad, ansåg han att lyrikens möjligheter för tillfället vara uttömda och ville skriva en ny sorts prosa, "friare än novellens och det vanliga berättandets, mera lyrisk och mera påtaglig".
Ciconi försökte sig först, utan framgång, på tragedins och lyrikens områden, men beträdde med lustspelet Le pecorelle smarrite (1857, De skingrade fåren) det egentliga fältet för sin begåvning.

Förberedelsen av sidan tog: 95,59 ms.

Definition av LYRIKENS