Definition & Betydelse | Svenska ordet MAGISTRATEN

Definition av MAGISTRATEN

1. böjningsform av magistrat

Exempel på hur man kan använda MAGISTRATEN i en mening

• Inte heller var han intresserad av arbetet vid magistraten i Bordeaux, där hans far skaffat honom säte.
• Efter nio år gör församlingen ett nytt försök, den 24 februari 1856, och redan den 25 april 1856 skickas en skrivelse till ”Stormäktigste, Allernådigste Konung!” magistraten i Göteborg sammanträdde den 25 juli 1856 för att yttra sig över remissen från , och man ansåg sammantaget att staden skulle drabbas av ökade utgifter för ”Fattigvården, Polispersonalen och ett icke obetydligt antal nya Embets- och Tjenstemän”.
• Ursprungligen var stadsfiskalstjänsten en kommunal tjänst, medan landsfiskal var en tjänst i staten, och stadsfiskalen anställdes och avskedades då av magistraten i respektive stad.
• Som villkor för bebyggelsen angavs att det på tomterna skulle uppföras fritt liggande stenhus i stil "som magistraten, med avseende å dessa tomters läge, kunde finna skäligt samt att särskilda uthusbyggnader icke finge förekomma och stängsel kring tomterna skulle upprättas".
• År 1724 blev han stadsläkare i Göteborg, men återvände redan året därpå till Lund på kallelse av skånska adeln och magistraten i Malmö samt mot garanti om ett årligt arvode.
• Poliskammare (förkortat PK) var förr i större svenska städer en särskild kommunal polismyndighet som jämte magistraten utövade tillsyn över stadens polisstyrka.
• Men år 1712 beslöts av magistraten att en välvd stenbro "över Östra lilla hamnen i Köpmangatans sträckning" skulle uppföras.
• pestsmittade och veneriskt sjuka, men med medel från den förmögne köpmannen Claudi Rosset, kunde magistraten inköpa en byggnad i Köpenhamn och inrätta denna som ett hospital för sinnessjuka.
• Då han kände sig förbigången av magistraten vid borgmästarvalet i mars 1742 (valet föll istället på rådmannen Johan Paulin), skriver han till :.
• Under ett besök på Göteborgs magistraten i Göteborg i oktober 1792 begärde Benedict Henriques "på den judiska nationens vägnar att en plats måtte utses till lägerplats för them af judiska nationen, som härstädes genom döden aflida".
• Den 17 december 1847 fastställde först magistraten ritningar för två olika slags hus, ritade av stadsarkitekten Heinrich Kaufmann.
• Man kan ana hur det såg ut i denna del av Söder år 1770 när han i sin memorial till magistraten fortsätter texten och vädjar till sina förmän: ”Och som jag ingalunda tvivlar, att ju Högvälborne Greven och Överståthållaren samt den Högädle Magistraten med nöje anser, det tomterne i staden, ehuru avlägsne de ock måge vara, hellre förvandlas till fruktbärande plantager, indelte i avsättningar, samt vackre trägårdar, försedde med byggnad, än förbliva ohöfsade stenrösen och obrutne stenbackar bebyggde med några snart förmultnade trästuvor, hellre omgivne med stengårdar, häckar eller plank efter varje ställes belägenhet än görselstör och staket”.
• Hans Petter Borg anhöll hos magistraten i Malmö om utövande av färgerinäringen i staden, men nekades på grund av att Malmö redan hade tillräckligt många färgare.
• Men i privilegierna av 1639 var magistraten indelad i tre kollegier, varav ett, bestående av justitiepresidenten och fyra rådmän, hanterade rättsskipningen.
• Av magistraten i Stockholm och Stockholms handelskammare förordnades han till besiktningsman för bilar.
• Borgerskapets organ för överläggningar med magistraten var den allmänna rådstugan och stridigheter mellan borgerskapet och magistraten förekom ofta.
• Norrköpings stad styrdes först av magistraten, därefter av magistraten och stadsfullmäktige med drätselkammaren som fullmäktiges högsta underorgan.
• Under 1700-talet hade det politiska livet i staden kännetecknats av maktstrid mellan magistraten och borgerskapets äldste.
• Rådhusrätten och magistraten upphörde 1 januari 1954 och staden överfördes till Vartofta och Frökinds domsaga och dess tingslag.
• Enligt kungligt brev den 3 mars 1905 - och efter långa förhandlingar - inkorporerades landskommunen den 1 januari 1906 med Göteborgs stad, och den 30 januari 1920 beslöt magistraten i Göteborg att området skulle delas in i följande stadsdelar; Lundbyvassen, Lindholmen, Sannegården, Färjestaden, Rödjan, Bräcke, Kyrkbyn, Rambergsstaden, Brämaregården, Kvillebäcken, Tolered och Biskopsgården.

Förberedelsen av sidan tog: 476,43 ms.