Definition & Betydelse | Svenska ordet MARXISMEN


MARXISMEN

Definition av MARXISMEN

  1. böjningsform av marxism

Antal bokstäver

9

Är palindrom

Nej

12
AR
EN
IS
ISM
MAR

1

1

373
AEN
AI
AIN
AIR


Sök efter MARXISMEN på:



Exempel på hur man kan använda MARXISMEN i en mening

  • Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.
  • Stalin sade sig vara inspirerad av marxismen och leninismen, men vissa, borgerliga och socialistiska debattörer hävdar att Stalins realsocialism snarare kan jämföras med fascism än socialism.
  • Den beskrivs ofta som "marxismen under imperialismens epok", en epok som inleddes runt 1900-talets början.
  • Han återvände 1878 och började tillsammans med Paul Lafargue ett energiskt arbete för att vinna de franska fackföreningarna för marxismen.
  • Kritisk teori är en socialfilosofisk och vetenskapskritisk teoribildning som med inspiration från marxismen ämnar uppnå en kritisk förståelse av samhällets makthierarkier samt det förtryck dessa ger upphov till.
  • Firestone gör upp med Karl Marx och Friedrich Engels, grundarna av marxismen, för deras okunnighet och likgiltighet inför kvinnans situation och revolutionära potential, men använder sig samtidigt deras historiska materialism i sina egna analyser.
  • Man menade snarare att Jugoslavien hade återgått till den sanna marxismen men "anpassat den efter Jugoslaviens situation" och alltså inte formulerat en ny ideologi.
  • Han kom tidigt att sympatisera med marxismen men markerade distans till 1970-talets maoistiska och extremt egalitära riktningar.
  • Kinas kommunistiska parti anslöt sig inledningsvis till marxismen som man fann den i det unga Sovjetunionen, men sedan Mao Zedong under Den långa marschen tagit ledningen över partiet från de mer renlärigt Moskvatrogna kom han att utveckla en egen variant av den, senare i Väst kallad maoism, som han såg som anpassad efter den kinesiska verkligheten med en nyss genomförd (1911) borgerlig revolution men utan ett stort stadsproletariat.
  • Nya filosofin artikulerade en grundlig kritik mot marxismen och socialismen långt före Sovjets fall.
  • Här lärde han känna marxismen och blev snart ledare för den lilla grupp av politiska flyktingar, som i skapandet av en modern arbetarrörelse såg den grundläggande förutsättningen för störtandet av tsarens envälde.
  • Urkommunism eller primitiv kommunism är, enligt marxismen, det tidigaste, ursprungliga stadiet av mänsklighetens förhistoria.
  • Gustafsson blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1970 på avhandlingen Marxism och revisionism: Eduard Bernsteins kritik av marxismen och dess idéhistoriska förutsättningar och var professor i ekonomisk historia vid nämnda universitet 1977–1996.
  • 1948 bröt han med trotskismen, bosatte sig i Paris och bildade gruppen och tidskriften Socialisme ou Barbarie, där marxismen, byråkratin och den moderna kapitalismen analyserades.
  • Frihetlig marxism är en strömning inom marxismen som bygger på en mindre auktoritär tolkning av Karl Marx (1818–1883) teoribildning, till skillnad från den ortodoxa marxismen och olika skolor (såsom stalinism och maoism).
  • För Georg Lukács betingade både det moderna kapitalistiska samhället och marxismen utvecklingen av reifikationen.
  • Fastän han delade socialdemokraternas socialpolitiska strävanden i fråga om levnadsstandardens förbättrande, kritiserade han marxismen och dess värdelära och ateism, varmed han hamnade i kollision med Hjalmar Branting.
  • Partiet är en vänsterrörelse med stark folklig framtoning men med nedtonade kopplingar till den klassiska marxismen.
  • Analytisk marxism betecknar en gren av marxismen som var framträdande bland engelsktalande filosofer och samhällsvetare under 1980-talet.
  • Han var en av de första filosoferna verksamma vid Centre national de la recherche scientifique, där han inriktade sig på filosofiska aspekter på krig och atomvapen, för att senare jämställa marxismen och nazismen, till exempel i boken La Cuisinière et le mangeur d'hommes, réflexions sur l'État, le marxisme et les camps (1975), som tillkom efter läsningen av Aleksandr Solzjenitsyn.


Förberedelsen av sidan tog: 73,20 ms.