Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet MATRIKEL

Definition av MATRIKEL

1. namnförteckning (med eller utan uppgifter om levnadsförhållanden) över t ex medlemmarna i en förening eller över personer med ett visst yrke

Exempel på hur man kan använda MATRIKEL i en mening

• En person vid namn Johannes de Alta Villa ("Johannes från Eltville") har identifierats i Erfurts universitets matrikel som möjligen är Gutenberg, då Gutenberg tillbringade delar av uppväxten i Eltville hos moderns familj.
• 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 samt biografisk matrikel, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s.
• I spetsen för varje sådan stod en riddaröverste med biträdande råd; kretsarnas angelägenheter avgjordes på kretsförsamlingar och hela korporationens på sammanslutningar av dessa, så kallade "korrespondensdagar", över alla korporationens medlemmar fördes en matrikel, och till upptagande av nya medlemmar däri fordrades kretsförsamlingarnas samtycke.
• Den introducerade adeln i Sverige finns registrerad i ridderskapets och adelns matrikel (adelskalendern).
• Severin Cavallin är främst känd som personhistorisk forskare, och utgav 1846 Lunds universitets matrikel och 1854–1858 Lunds stifts herdaminne i fem band, och 1878 utkom Ur skånska presthusens häfder.
• LADOK (ursprungligen akronym för Lokalt ADB-baserat DOKumentationssystem), är ett IT-system för dokumentation av registrering (matrikel över studentens närvaro vid kursstart) och resultat (betyg på examinerande provmoment, som i Ladok även kallas modul) vid högskolor och universitet i Sverige.
• Lunds universitets matrikel – Biografiska uppgifter öfver universitetets styresmän, lärare och tjänstemän (Lund 1879).
• Rikshärolden hade till uppgift att föra Serafimerordens matrikel, att ombesörja förfärdigandet av serafimerriddarnas vapensköldar samt, då en riddare dog, låta ringa för honom i Riddarholmskyrkan och där uppsätta hans sköld.
• Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1970, på Svenska Prästförbundets uppdrag redigerad av Ivar Hylander, Lund 1971.
• Med målsättningen att ha arbetet tryckfärdigt till Helsingfors universitets (ursprungligen Kungliga Akademien i Åbo) 300-årsjubileum år 1940 påbörjade Wilstadius det svåra arbetet med upprättandet av en biografisk matrikel över Smålands nation i Åbo.
• 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890–1940 samt biografisk matrikel, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s.
• 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 samt biografisk matrikel, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s.
• Termen "matrikel" är från senlatinets matricula, offentligt register eller rulla, en diminutivform av det klassiska latinets matrix, med samma betydelse; Tidigaste belägget för ordet matrikel i svenskan är från 1620.
• Genom att bröderna antagit ett polskt adelsdiplom utan att inhämta hertigen av Kurlands tillstånd, avvisades deras ansökan att tas upp i det kurländska ridderskapets matrikel 1631, 1634 och 1642.
• Silfversparre var amatörmusiker och ledamot av sällskapet Utile Dulci och en av Kungliga Musikaliska Akademiens stiftare den 7 december 1771 och innehar nummer 8 i dess matrikel.
• Introduktion – de adelsätter som finns registrerade i ridderskapets och adelns matrikel (adelskalendern) i bland annat Sverige eller Finland, se Introducerad adel.
• Tre av hans söner och en sonson blev adlade med namnet Wattrang men under olika nummer i Riddarhusets matrikel och skapade således flera olika grenar av släkten med samma namn.
• Odén arbetade med sin matrikel över Östgöta nation i Uppsala, Östgötars minne (1902), blev Setterdahl ombedd att granska och komplettera manuskriptet.
• Han författade Der literarische Samuel-Saul-Komplex traditionsgeschichtlich untersucht (doktorsavhandling 1932), Gamla testamentets psalmbok (1937), Det omistliga (1943), Den kyrkliga indelningen (1953), Herdabrev (1956), Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1971, supplement 1972) och utgav Acta Ostrogothica I (1925) samt III (1935).

Förberedelsen av sidan tog: 121,81 ms.