Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet METRIKEN

Definition av METRIKEN

1. böjningsform av metrik

Exempel på hur man kan använda METRIKEN i en mening

• De tvåstaviga fötter som daktylerna kan växla med skulle i den antika, stavelselängdsbaserade metriken vara spondéer, även om troké tilläts i sjätte foten.
• Detta på grund av svårigheten med att åstadkomma rena spondéer och avgöra vad som är det i språk som svenskan, där metriken bygger på skillnader i stavelsebetoning snarare än i stavelselängd (fastän stavelsernas uttalslängd vid neutralt uttal i regel sammanfaller med deras grad av betoning i vårt språk).
• Versbindning eller enjambemang (övergång, överklivning) är ett fenomen i den poetiska metriken som innebär att övergången från en versrad till nästa inträffar på ett annat ställe än avgränsning mellan meningar eller satser, som till exempel i följande lilla text:.
• Dels talar man ofta om öppna bollar (med centrum och radie) i metriska rum snarare än öppna intervall som bara fungerar om man har en ordning (<) som matchar metriken.
• Men detta beror på metriken, och om man väljer en annan metrik än den vanliga metriken kan man konstruera andra talsystem än det reella.
• Detta gör att definitionen för hopningspunkter för talföljder kan skrivas om i termer av metriken i stället för absolutbelopp, Denna omskrivna definition kan sedan tillämpas på punktföljder i varje metriskt rum.
• Nödrim är ett nedlåtande begrepp för ett undermåligt rim, där innebörden, metriken och/eller det estetiska intrycket i texten blir lidande.
• Han författade åtskilliga arbeten om bland annat den antika metriken, det grekiska dramat och den grekiska teatern samt utgav Plautus och Terentius.
• Inom matematiken är Bochner–Kodaira–Nakanos identitet en analogi av Weitzenböcks identitet för hermiteiska mångfalder, som ger ett uttryck för antianalytiska Laplacianen av en vektorknippe över en hermiteisk mångfald i termer av dess komplexa konjugat och krökningen av knippet och torsionen av metriken av mångfalden.
• Han forskade såväl om de grekiska dramatikerna Aristofanes, Euripides och Aischylos som om den latinske poeten Horatius och hans grekiska förebilder, Cicero, den latinska prosodin och metriken och om romersk rätt.

Förberedelsen av sidan tog: 125,41 ms.