Information om | Svenska ordet MINERALOGISKA

Exempel på hur man kan använda MINERALOGISKA i en mening

• Bland hans mineralogiska undersökningar märks, förutom flera i ryska mineralogiska sällskapets skrifter publicerade mindre avhandlingar, ett i Finska Vetenskaps-Societetens "Acta", intaget större arbete: Mémoire sur la déduction d'un seul principe de tous les systèmes cristallographiques (1867).
• År 1829 blev han adjunkt, 1832 tillförordnad och 1836 ordinarie professor i kemi och farmaci vid Karolinska institutet, samtidigt som han från 1845 var intendent vid Riksmuseets mineralogiska avdelning samt 1845–1857 lärare och från 1846 till sin död inspektor vid Farmaceutiska institutet.
• Han blev 1807 professor i mineralogi och kemi i Landshut samt 1823 konservator vid de mineralogiska samlingarna i München och 1826 professor i mineralogi där.
• Vintern 1839-40 var han elev hos Jöns Jacob Berzelius och sysselsatte sig sedermera på sitt enskilda laboratorium med rent kemiska och mineralogiska studier, under vilka han upptäckte flera nya mineral, till exempel praseolit och esmarkit, leukofan, uvarovit och monradit.
• Grönwall blev filosofie doktor i Lund 1897 på avhandlingen Öfversigt af Skånes yngre öfversiluriska bildningar, tjänstgjorde 1893 som extra geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) och hade 1896-1910 anställning vid mineralogiska museet i Köpenhamn och vid Danmarks geologiske undersøgelse (DGU) samt utnämndes 1910 till statsgeolog vid SGU och 1917 till professor i geologi och paleontologi vid Lunds universitet.
• Han företog 1875 med stipendium en studieresa till åtskilliga vulkaniska områden och universitetsstäder i Tyskland, idkade under Ferdinand Zirkels ledning mikroskopisk-petrografiska och mineralogiska studier i Leipzig, gjorde 1877 på egen bekostnad en resa till Schweiz för glacialstudier samt till Strassburg för mikroskopiskt arbete hos Harry Rosenbusch.
• Han arbetade inom olika geologiska och mineralogiska områden och utförde paleontologiska och stratigrafiska undersökningar väsentligen inom Skånes och Jämtlands ordoviciska graptolitskiffrar samt petrografiska undersökningar av såväl eruptiva som sedimentära bildningar, huvudsakligen i Skåne, samt undersökte den i mars 1922 fallna Hedeskogameteoriten (senare undersökte han även Lundsgårdmeteoriten).
• Ussing verkade huvudsakligen inom det mineralogiska och petrografiska, området och ägnade sig särskilt åt forskning rörande södra Grönlands, trakten kring Ivittuut och Qaqortoq, geologiska förhållanden.
• Haidinger gjorde 1822-27 mineralogiska studieresor i västra, södra och norra Europa och verkade 1827-40 som ledare för sina bröders porslinsfabrik, i Elbogen, Böhmen, utan att åsidosätta sin forskning.
• Hans mineralogiska forskning höll god klass, men däremot stod hans behandling av paleontologiska ämnen inte i paritet med vetenskapens dåvarande ståndpunkt.
• Fletchers mineralogiska arbeten berörde huvudsakligen speciell mineralogi och kristallografi samt meteoriter.
• Han var en noggrann och skarpsinnig iakttagare, som huvudsakligen intresserade sig för den mineralogiska och petrografiska sidan av geologin.
• Förutom kortvariga vikariat var han därefter assistent vid Den Polytekniske Læreanstalts laboratorium och hos Frederik Johnstrup på Köpenhamns universitets mineralogiska museum, och kom därigenom alltmer in på geologin.
• Han var särskilt inriktad på petrografi och sysslade särskilt med de stora frågorna om magmornas differentiation och utbildning, men riktade även vetenskapen med mineralogiska arbetsmetoder och specialforskning.
• År 1872 utsågs han till direktor för dessa läroanstalters förenade mineralogiska, geologiska och paleontologiska samlingar samt var 1875-91 direktor för Polytechnikum.
• Av danska Kommissionen for ledelsen af geologiske og geografiske undersøgelser i Grønland hade han 1897 i uppdrag att anställa mineralogiska undersökningar på Sydgrönland.
• Huvudresultaten från denna resa finns dels i den av honom till den grönländska handelsdirektionen avlämnade dagboken (på tyska), som utgavs av Frederik Johnstrup först långt efter hans död ("Gieseckes mineralogiske rejse i Grønland", 1878) och senare "Meddelelser om Grønland", 35, 1910, i vilken även ingår en utförlig biografi och bibliografi, dels i hans betydande mineralogiska samlingar, vilka till största delen hamnade i Köpenhamn.
• Han undersökte särskilt geologiska förhållanden i Uralbergen och beskrev bland annat förekomster av stensalt och järnmalm i Ryssland; i mycket talrika avhandlingar behandlade han i övrigt nästan hela det geologiska och mineralogiska fältet.
• Efter Hjärne framträdde Emanuel Swedenborg, Magnus Bromelius, Kilian Stobæus och Anders Celsius med för sin tid ganska anmärkningsvärda avhandlingar över geologiska, mineralogiska och paleontologiska spörsmål, den sistnämnde över vattenminskningen i Östersjön och Västerhavet.
• Han hopbragte bland annat ganska betydande mineralogiska samlingar och medarbetade också gärna i facktidskrifterna på området.

Förberedelsen av sidan tog: 230,10 ms.