Definition & Betydelse | Svenska ordet MJÖLNAREN


MJÖLNAREN

Definition av MJÖLNAREN

  1. böjningsform av mjölnare

Antal bokstäver

9

Är palindrom

Nej

14
AR
EN
LNA
NA
NAR

1

1

245
AEN
AJ
AL
ALE
ALM


Sök efter MJÖLNAREN på:



Exempel på hur man kan använda MJÖLNAREN i en mening

  • Kvarngubbe var i senare svensk folktro ett andeväsen som höll till i kvarnar och antingen hjälpte mjölnaren eller motarbetade denne.
  • Sven Hassel föddes 1917 i Nyhuse, Frederiksborg Slotssogn, som son till mjölnaren Peder Oluf Pedersen och dennes hustru Maren Hansine Andersen.
  • I sin resväska säger kusinen sig ha tagit med aktier för 20 miljoner och mjölnaren, slaktaren och en rik änka bestämmer sig för att öppna en bank med skräddaren som bankdirektör och hans assistent blir kamrer.
  • Byn och kvarnen blev riksbekant i början av 1930-talet, efter en rättegång mot mjölnaren Nils Andersson.
  • Den 1 oktober 1902 slogs mjölnaren Bengt Larsson, Blentarp, ned med en skiftnyckel i sin kvarn av grannen och kvarnägaren Martin Svensson, som därpå hissade upp den ännu levande Larsson i en bjälke och tände därpå eld på Larssons kvarn och lät honom brinna inne.
  • Namnet bärs av en släkt som härstammar från mjölnaren Petter Henriksson (1754–1817) som drev en vattenkvarn i Bubbetorp i Östra Ryds socken, idag i Söderköpings kommun.
  • Det har spekulerats i att befälhavaren för de jutar som namngav Jutaholm (se Gårdsnamn i Hakarp) hette Ebbe, eller att den förste mjölnaren alternativt byggmästaren bar namnet.
  • Kvarnen var en så kallad tullkvarn, vilket innebar att bönder och torpare fick betala en viss mängd säd som avgift (tull) till mjölnaren för att få sin spannmål mald till mjöl.
  • I mantalslängden från 1786 (daterad den 31/10 1785) omtalas en mjölnarhustru och några år senare framgår att hennes man, mjölnaren Erik Andersson, är ”gammal och ofärdig och därför befriad från att erlägga mantalspenningar”.
  • Den sista självständiga torparen och mjölnaren var Erik Kjellström innan marken 1810 lades till Vårbygodset och torparen blev statare.
  • Han avled redan 1818 och efter honom ägdes kvarnen av hans änka, som 1859 sålde ”Sundby kvarn med täppa och stuga” för 700 riksdaler riksmynt till mjölnaren Carl Erik Mattsson.
  • Kvarnen var en så kallad tullkvarn, vilket innebar att bönder och torpare fick betala en viss mängd säd som avgift (tull) till mjölnaren för att få sin spannmål mald till mjöl.
  • Verksamheten vid Gredby kvarn lades ner på 1930-talet när mjölnaren Blom inte orkade längre och när elektricitet slog ut vindkraften.
  • Båtsmannen i Ålsta, John Mattsson, nämns vid vintertinget 1676 som vittne i ett mål, där bonden Per Jöransson i Ålsta angklagar mjölnaren i byn för att ha överfallit honom i julhelgen.
  • Käkikoski, som var dotter till smeden och mjölnaren Johannes Mattsson Sjöström och Lisa Johannesdotter Muikkula, sändes till en svenskspråkig skola i Liljendal, där läraren såg finskheten som barbarisk, vilket lade grunden till hennes finskhetsiver.
  • Utöver bostad för mjölnaren inhyste byggnaden efter 1911 även en manuell telefonstation med ett tiotal telefonister.
  • De fick tillsammans barnen Erik Limnelius, Petrus Limnelius (född 1691), Brita Limnelius, Anna Limnelius (1698–1729) som var gift med brukspredikanten Magnus Kindahl vid Österby bruk, Sofia Limnelius (1701–1776) som var gift med dansmästaren Hindirch Pohl i Karlskrona, Johanna Limnelius (1709–1750) som var gift med mjölnaren Olof Hagström i Hagby församling och Catharina Limnelius (född 1712) som var gift med linvävaremästaren Johan Meiberg i Vittinge församling.
  • I stället för att mjölnaren tidigare försökt få kunden att mala så mycket som möjligt, skulle han nu kontrollera att kunden inte malde mera än sin ranson för självhushållet.


Förberedelsen av sidan tog: 88,50 ms.