Definition & Betydelse | Svenska ordet MODERNITETEN

Definition av MODERNITETEN

1. böjningsform av modernitet

Exempel på hur man kan använda MODERNITETEN i en mening

• Industrialisering är del av moderniteten, och därmed en effekt av upplysningen, rationella/vetenskapliga principer och framväxten av flera politiska system.
• Begreppet vill fånga den transformering som samhället gör från en industriell modernitet där samhällets primära mål är att skapa rikedom genom ett bemästrande av naturen, till en reflexiv modernitet som måste hantera de negativa följderna av den industriella moderniteten.
• Att politik som kategori, uppkommit först med moderniteten är något som ger politiska historiker problem om de önskar att uttala sig om historiska epoker innan moderniteten.
• Detta innebär att moderniteten, med dess tro på en objektiv sanning som förstås av en rationell enhet, överges till förmån för en mer mångfacetterad begreppsvärld som påminner om den som manifesteras i konsten.
• Skådespelet är, enligt Debord, också rotat i moderniteten och tjänar till att alienera individer från sina egna liv och från varandra.
• Enligt Foucault har biopolitiken under moderniteten blivit politikens kärna, och vad den politiska kampen handlar om, samtidigt som historien kommit att handla om livet.
• Den handlar om en kvinna som städar, diskar, sitter barnvakt och lever nära naturen, och drömmer om en mer traditionell tillvaro bortom moderniteten.
• Nina Asarnoj på Kulturnytt uppskattade idén "att göra dessa arbetslösa antihjältar till huvudpersoner", men blev "aldrig riktigt rädd", eftersom "det är som om moderniteten lurar bakom varje granstam".
• Fundamentalismen är i stor utsträckning en negativ reaktion mot moderniteten, som betraktas som ett främmande fördärv och som måste utrotas för att gå tillbaka till ett tidigare tillstånd av religiös renhet.
• Klassisk ekonomisk sociologi fokuserade särskilt på moderniteten och hur kapitalismen bidrog till och påverkades av rationalisering, sekularisering, urbanisering och social stratifiering.
• Boken har sitt ursprung i en artikelserie påbörjad i november år 2017 som Ivar Arpi skrev i Svenska Dagbladet, och som tog avstamp i att Erik Ringmar vid Lunds universitet ålades att ta med Judith Butler på litteraturlistan i hans kurs om reaktionen mot moderniteten vid förra sekelskiftet med fokus på fascism.
• Därefter har Maurits forskning bland annat berört svenska kyrkan och moderniteten, prästfruideal under 1900-talet, kvinnliga präster, kyrka och idrott samt antiklerikalism.
• Arbetskritiker tenderar att mena att de olika sociala praktiker som idag konstituerar "arbete" inte är något transhistoriskt koncept, utan uppburet av samhälleliga praktiker och föreställningar som är specifika för moderniteten.

Förberedelsen av sidan tog: 150,87 ms.