Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet MORALISERANDE

Definition av MORALISERANDE

1. presensparticip av moralisera

Exempel på hur man kan använda MORALISERANDE i en mening

• Hans fabler innefattar djur, men även träd, växter, naturkrafter och människor, vilka framför moraliserande livsvisdomar i ord eller handling.
• Det är också ett av de kortspel som räknas upp i Georg Stiernhielms moraliserande dikt Hercules, tryckt 1658.
• Berättelserna, gjorda med engagemang men utan moraliserande, tar upp företeelser som pockar på betraktarens engagemang.
• Morrison skildras i den tidigare delen av romansviten som en lättsam men något moraliserande man som emellertid ofta råkar orsaka skada då han griper in av just "moraliska" skäl.
• I Ovidius moraliserande fabel Metamorfoser VIII, som hör hemma i gränslandet mellan grekisk mytologi och romersk mytologi, var Baukis och Filemon ett gammalt gift par i närheten av staden Tyana, enligt Ovidius i Frygien.
• Ungdomsromanerna är inriktade på att ge spänning och mysterier och är inte så påtagligt moraliserande som vuxenböckerna.
• Scen och aktindelning är genomtänkt, vad som sker är åtminstone i yttre måtto motiverat, och stycket är fritt från alla didaktiska och moraliserande element, vilket är desto mer att beakta eftersom det ju uppfördes av skolgossar såsom en del av undervisningen.
• Hans debutroman Moeti oa bochabela (1907; i engelsk översättning Traveller of the East 1934) är en sorts Kristens resa, en moraliserande roman med kristet budskap och mycket folklore, och kom först ut som följetong i sotho-tidningen Leselinyana.
• Chartier levde vid Karl VII:s hov, och har förutom moraliserande dikter i konventionell stil författat på prosa avhandlingen Le curial, en bild av samtida fransk hovliv, samt Le quadriloge invectif, en i dialogform hållen straffpredikan över de politiska förhållandena i Frankrike.
• bis zum Sturz des französischen Kaiserreichs (1834–1848; femte upplagan 1864–1866) framträder klart de egenskaper, som utmärkte hela hans författarskap: en med avsikt försummad stil, stor beläsenhet, nära koppling till litteraturhistoria och politisk historia, kosmopolitisk åskådning med rötter i upplysningstidens tankevärld, stark subjektivism och moraliserande tendens, som särskilt skarpt fördömde absolutismen och de samhällsklasser, i vilka han såg dess redskap.
• Rowel (1866, 4:e upplagan 1871; översatt till flera språk, bland annat, i sammandrag, till svenska, 1867), som jämte en moraliserande, fantastisk teckning av de fördömdas tillstånd ger en sentimental framställning av ett kärleksförhållande.
• Med djup och äkta målarinstinkt och glänsande färgbehandling upptog han de gamla holländarnas motiv från hemmet, från landsvägen och från värdshuset – i sina senare verk behandlade han dem uteslutande måleriskt, utan att inlägga i bilderna något berättande, dramatiskt eller moraliserande innehåll.
• Visan slutar moraliserande vilket var typiskt för denna slags emigrantvisor: "Gud har beställt att ogräs skall ryckas upp och sändas ut till långt avlägsna länder, att högmod rota ut".
• knappast i stånd att frigöra sitt litterära omdöme från en politisk eller moraliserande tendens, om han än icke uppnådde sin samtida, historikern Gervinus i okänslighet för konstnärliga värdens betydelse.
• Hans romaner, Confessions d'un ouvrier (1851), Un philosophe sous les toits (prisbelönt av Franska akademien, samma år, "Filosofen på vindskammaren", 1857), L’homme et l’argent (1839; "Verldens beherrskare", 1872–1873), Le mémorial de famille (1854) med flera, har i allmänhet en moraliserande syftning och saknar större originalitet, men utmärks av en behagfull stil.
• Woke är en mångtydig term som kan användas för att antingen positivt beteckna en medvetenhet om och engagemang för sociala frågor särskilt ojämlikhet, rasism och diskriminering, eller kritiskt peka på vad som uppfattas som överdrivet, ytligt eller moraliserande intresse för sådana frågor som manifesteras i symbolhandlingar och så kallad politisk korrekthet.
• I bildsviten Äktenskap på modet avbildar Hogarth en moraliserande berättelse om ett konvenansäktenskap mellan sonen till den fiktiva earl Squander och dottern till en rik köpman som obönhörligt leder till vansinne och våldsam död.
• Hans berättelser om mordfall och rättegångar var kortfattade och har jämförts med folksagor på grund av dess moraliserande.

Förberedelsen av sidan tog: 270,49 ms.