Definition & Betydelse | Svenska ordet MUSIKHISTORIA

Definition av MUSIKHISTORIA

1. tradition att spela musik och sjunga i kör

Exempel på hur man kan använda MUSIKHISTORIA i en mening

• Skapelsen (kvinnlig musikhistoria) – en svensk webbplats för kvinnlig musikhistoria i samverkan med SKAP.
• Skivbolagens branschorganisation RIAA rankar Usher som en av de bästsäljande artisterna i amerikansk musikhistoria.
• Med sin passionerade patriotism och stora kärlek till folkmusik, var Nordraaks främsta bidrag till norsk musikhistoria att vara en inspiration för samtida kompositörer, som Grieg.
• Han studerade konst- och musikhistoria och skrev sin avslutande examensuppsats om kompositören Arnold Schönberg.
• En av dessa, Som fågeln sig svingar, finns med i Kungliga Musikaliska Akademiens serie "Musica Svecia", för dokumentation av svensk musikhistoria.
• Kodály samarbetade från 1905 med Béla Bartók för att kartlägga den ungerska folkloren och är vid sidan av denne det mest kända namnet i Ungerns sentida musikhistoria.
• Milveden genomgick en omfattande utbildning i musikteori, kontrapunkt, komposition, musikhistoria och gregorianik med bland andra Sven E.
• Lennart Torbjörn Hall, född 22 mars 1938 i Ekshärads församling, Värmlands län, död 9 november 2020 i Arvika, Värmlands län, var en svensk professor i musikhistoria och formlära.
• Norlind disputerade vid Lunds universitet 1909 på avhandlingen Latinska skolsånger i Sverige och Finland och innehade därefter en oavlönad docentur i litteratur- och musikhistoria, vilket ledde till etablerandet av musikforskning som eget universitetsämne.
• Balkans frigörelse från turkarna, år 1867, är ett viktigt skede i Balkans musikhistoria, eftersom det var då urbefolkningen i Balkan blev mer öppen för den västeuropeiska musiken och kulturen.
• Sånger som Mile voli disko (1982), Sitnije, Cile sitnije (1983), Hajde da se volimo (1987), Duge noge, Četiri godine, Ja nemam drugi dom och Čik pogodi är kända sånger i jugoslavisk musikhistoria.
• Priset skall gå till en framstående nordisk forskare inom arkeologi, historia, filosofi, filosofins historia, idé- och lärdomshistoria, konst-, litteratur- och musikhistoria, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språkfamiljer och enskilda språk.
• Efter en lång tid som skådespelare gled han in mer och mer på musikbanan och kom att bli en av pionijärerna i kapverdiansk musikhistoria.
• Bland hans lärare märks Vicente Emilio Sojo (komposition), Juan Bautista Plaza (musikhistoria, estetik), Ángel Sauce (musikteori, solfège, formlära), Gonzalo Castellanos (orkesterdirigering), Cristina Pereira Vidal (piano), Carmen Teresa Hurtado (sång) och Luis Felipe Ramon y Rivera (musiketnologi).
• Spitta studerade filologi i Göttingen, verkade 1864-75 som gymnasielärare i Reval, Sondershausen och Leipzig, erhöll 1875 en nyinrättad professur i musikhistoria vid Berlins universitet samt blev ständig sekreterare i konstakademien och lärare vid kungliga musikhögskolan, vars direktör han blev 1882.
• Musikvetenskap motsvarade ämnet musik och samhälle vid Musikhögskolorna och specialiseringen var musikhistoria.
• Barbieri hörde till sin samtids mest uppburna spanska tonsättare och blev 1868 även professor i harmonilära och musikhistoria vid konservatoriet i Madrid.
• Batka författade flera värdefulla arbeten, framför allt om nationell böhmisk musik, men också om grekisk tonkonst, flerstämmig medeltida konstmusik, skrev en allmän musikhistoria med mera.
• Tegen var medlem av Kungliga Musikaliska Akademien och belönades år 2004 med ett stipendium ur Hilding Rosenbergs fond för svensk musikvetenskap, för "betydande forskning om svensk musikhistoria, vilken bidragit till att väsentligt öka kunskapen om verk, gestalter och händelser under skilda epoker".
• Sönerna Hermann Härtel och Raimond Härtel (1810–88) var förläggare av Franz Liszts, Felix Mendelssohns, Robert Schumanns och Frédéric Chopins arbeten och utsände kritiska utgåvor av Johann Sebastian Bachs, Giovanni Pierluigi da Palestrinas och Ludwig van Beethovens verk, förutom billiga utgåvor av nästan alla musikens äldre och nyare mästare; i deras bokförlag odlades särskilt musikteori och musikhistoria.

Förberedelsen av sidan tog: 67,45 ms.