Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet NÄMNDEMAN


NÄMNDEMAN

Definition av NÄMNDEMAN

  1. person vid domstol som fungerar som domare utan full laglig utbildning

1

Antal bokstäver

9

Är palindrom

Nej

10
AN
DE
DEM
EM
MAN

8

8

105
AD
AEN
AM
AN
AND


Sök efter NÄMNDEMAN på:



Exempel på hur man kan använda NÄMNDEMAN i en mening

  • I sådana domstolar är det emellertid tillåtet för andra att tjänstgöra som domare, exempelvis som nämndeman eller som ett led i domarutbildningen.
  • 1438 och 1455-56 var Ragvald i Degerby nämndeman vid Färingsö tingslags häradsrätt, av andra handlingar framgår att han satt på byns skattehemman.
  • von Sydow var nämndeman, bland annat i Svea hovrätt, och var initiativtagare till Nämndemännens riksförbund, NRF, samt dess första förbundsordförande 1980–1983.
  • En lekmannadomare eller nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol.
  • Hellberg är även aktiv som nämndeman vid Tingsrätten Södertörn och förvaltningsdomstolen migration Stockholm genom Vänsterpartiet i Årsta.
  • En domared är en ed som en ledamot i en svensk domstol måste avlägga för att kunna tjänstgöra som lagfaren domare eller nämndeman.
  • Kolsjö var tidigare ersättare i kommundelsnämnden i Vårby, ledamot i demokratiforum i Flemingsberg, nämndeman i Huddinge tingsrätt samt ersättare i socialnämnden.
  • Johansson i Fredrikslund var nämndeman 1904 till 1936, häradsdomare 1913, ledamot av hushållningssällskapets förvaltningsutskott 1913 till 1937, vice ordförande 1925 till 1937.
  • Öberg var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1935–1937, ledamot av styrelsen för Göteborgs stads skolhem och yrkesskola för flickor 1943–1949, elektor vid val till riksdagens första kammare 1935–1937, nämndeman vid Göteborgs rådhusrätt från 1948 och revisor för Göteborgs stads skolhem och yrkesskola för flickor 1934.
  • Han var nämndeman, ledamot i ägodelningsrätten, kommunalordförande i Skepplanda landskommun och landstingsman.
  • Han invaldes som ledamot av stadsfullmäktige i Ängelholms stad 1942, var dess ordförande 1948–1967, ordförande i socialnämnden 1948-1965, i Ängelholmsortens turistförening till 1966, i styrelsen för Ängelholms flygplats, ledamot av naturvårdsrådet för Kristianstads län, ordförande i Kommunblockets samarbetsnämnd, suppleant i prövningsnämnden och särskilda taxeringsnämnden, huvudman och styrelseledamot i Engelholms sparbank och nämndeman i Södra Åsbo och Bjäre domsaga.
  • Han var i hemorten mycket anlitad i kommunala uppdrag (nämndeman sedan 1917, landstingsman sedan 1919) och var 1918–1924 ledamot av andra kammaren (först för Kopparbergs läns västra valkrets, sedan för Kopparbergs län).
  • Sina erfarenheter och reflexioner efter några år som nämndeman i Västerås beskrev han i boken Domarn dömer! (1978, Liber).
  • Bland minnestalarna vid jordfästningen märktes Anders de Wahl, justitierådet Edelstam, överintendent Axel Gauffin, regissör Knut Nyblom, professor Erik Lindberg, överste Ernst Ericsson och nämndeman Algot Rådenstein från Rejmyre.
  • Petersson var hemmansägare i Ugglekull i Urshults socken, nämndeman, häradsdomare, kommunalordförande och landstingsman.
  • Olsson var ägare till fastigheten Berg i Ucklum och var där verksam som lantbrukare samt innehade förtroendeuppdrag som kyrkvärd och nämndeman.
  • Han hade uppdrag som nämndeman, ledamot i Ägodelningsrätten, ombud för Värmlands läns brandstodsbolag, samt var kommunalordförande och landstingspolitiker.
  • Han var nämndeman i Olands härad 1641-1661, blev gästgivare 1652 och var före 1664 och åter 1671-1680 kyrkvärd i Tuna socken.
  • Han var också nämndeman, ordförande i styrelsen för Getinge med flera socknars brandstodsbolag från 1890 och i styrelsen för Mellersta Hallands Bank AB från 1901.
  • Vid sidan av driften av gården var han nämndeman, och så småningom häradsdomare i Orusts och Tjörns häradsrätt.


Förberedelsen av sidan tog: 209,52 ms.