Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet NORSKA

Definition av NORSKA

1. ett språk talat främst i Norge
2. kvinna från Norge
3. böjningsform av norsk

Exempel på hur man kan använda NORSKA i en mening

• I Norge har bandyn varit störst på Østlandet, framför allt i städer som Drammen och Oslo, och SB Drafn från Drammen har vunnit 19 norska mästerskap för herrar mellan 1926 och 1991.
• Den tidigaste användningen av termen är bäst belagd i norska områden, till exempel i Orkneyöarnas historia.
• Kyrkan, vars unika utseende inspirerats av de norska stavkyrkorna, står i en naturpark nära Kiruna centrum.
• I Norge har bandyn varit störst på Østlandet, framför allt i städer som Drammen och Oslo, och SB Drafn från Drammen har vunnit 19 norska mästerskap för herrar mellan 1926 och 1991.
• Den tidigaste användningen av termen är bäst belagd i norska områden, till exempel i Orkneyöarnas historia.
• Kyrkan, vars unika utseende inspirerats av de norska stavkyrkorna, står i en naturpark nära Kiruna centrum.
• svenska, danska, norska, finska, isländska, färöiska, grönländska, samiska, jiddisch, karelska, romani, tyska, kvänska, älvdalska, meänkieli.
• Skandinaviska halvön omfattar hela det svenska och nästan hela det norska fastlandet samt nordvästra delen av Finland liksom det smala område nordväst från Kaitakoski, Jäniskoski och Rajakoski både Skoltfors bosättningen i Ryssland.
• Kölen, på norska Kjølen, på finska Köli, avser den långa fjällrygg som på vissa breddgrader utgör gräns mellan Sverige och Norge och som utgör vattendelare mellan Östersjöns och Atlantens avrinningsområden.
• Teskedsgumman (norska: Teskjekjerringa) är en serie barnböcker skrivna av den norske författaren Alf Prøysen.
• Under medeltiden på svenska och fortfarande på danska, färöiska och norska används ø som härstammar från o och e skrivna bredvid varandra som œ.
• Det svensk och norska julbadet blev ett karbad i stället för ett bastubad, och det var ofta årets enda varmvattenbad.
• Magnus den gode eller Magnus (I) Olofsson (norska: Olavsson), född 1024 i Norge, död den 25 oktober 1047 i Skibby i Danmark, var kung av Norge 1035–1047 och kung av Danmark 1042–1047.
• Namnet kommer av vi: "(hednisk) offerplats", och by: "stad" (den ursprungliga betydelsen av det sistnämnda ordet har gått förlorad i svenskan men finns kvar på danska, norska och gutniska).
• På grund av sitt gods och vänskapen med den norska kungen var troligtvis orsaken till att han skötte gränsdragningarna vid Haverö som också blev hans död.
• Denna teckenkodning stödjer västeuropeiska språk, bland annat engelska, tyska, holländska, svenska, norska, danska, isländska, spanska, portugisiska, italienska.
• Andra betydande språk innefattar ett flertal västgermanska språk (däribland nederländska och afrikaans) och de nordiska eller nordgermanska språken (framförallt svenska, danska och norska).
• Jöns Knutsson var son till Knut Jonsson (Tre Rosor), Västergötlands lagman och riksråd, och Agnes Alfsdotter, dotter till norska riksrådet Alf Haraldsson (Bolt).
• Knut gifte sig med den norska fru Agnes Alvsdotter, som var arvinge till Giske- och Sudreimgodsen (Norges största gods).
• Efter det norska nederlaget seglade han med resterna av den norska styrkan tillbaka till Orkney, där de tillbringade vintern.

Förberedelsen av sidan tog: 123,13 ms.