Definition & Betydelse | Svenska ordet NOVELLSAMLINGARNA

Definition av NOVELLSAMLINGARNA

1. böjningsform av novellsamling

Exempel på hur man kan använda NOVELLSAMLINGARNA i en mening

• Olson har bland annat författat novellsamlingarna I morgon (1926) och Black bottom (1930) samt pojkboken Skattgrävarna på Svartåsvallen (1924).
• Under fyra intensiva år gav Eva Neander sedan ut novellsamlingarna Staden och Nattljus, samt diktsamlingen Död idyll.
• Den publicerades först i novembernumret av Science Fiction Quarterly 1956, och har sedan dess omtryckts i novellsamlingarna Nine Tomorrows (1959), The Best of Isaac Asimov (1973) och Robot Dreams (1986), samt i den retrospektiva Opus 100 (1969).
• Större självständighet visar hon i novellsamlingarna I moll (1885) och Underveis (1889), berättelserna Lykke (1890), Paa Fuglvik (1891), Mennesker (1892), Drøm (1893), Sylvia (1899) och Mens det var sommer (1911; ”Medan det var sommar”).
• Han var en mycket produktiv författare och hade utgett närmare 30 titlar, när alla hans verk utom novellsamlingarna Die sechs Mündungen och Timur brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.
• Novellerna kommer främst från de engelska novellsamlingarna More Tales of the Unexpected (1980) och Two Fables (1986), medan två av berättelserna ("Bokhandlaren" och "Kirurgen") var nyskrivna för Hämnden är min AB.
• Bland hans främsta arbeten märks de till 16 språk översatta novellsamlingarna Aus Halb-Asien (2 band 1877-78, svensk översättning 1881) och Die Juden von Barnow (1877, senare utökad, svensk översättning 1878 och fullständig utgåva 1928), som med stilla humor eller bitande ironi skildrar folktyper och seder i Galizien, Podolien och Rumänien.
• Gourmont debuterade först som romanförfattare med Merlette (1886), som följdes av Sixtine (1890), Les chevaux de Diomède (1897), Une nuit au Luxembourg (1906), Un cœr virginal (1907) och novellsamlingarna Histories magiques (1894), Le pélérin du silence (1896), D'un pays lointain (1898), samt Couleurs (1908).
• Han utgav bland annat novellsamlingarna Dämon Kleist (1895), Der Bergsee (1896) och Requiem (1906), skådespelen Die Mütter (1896) och Der Weg zum Licht (1902) samt romanerna Das Mädchen von Lille (1906), Das Kreutz der Wahrheit (1915), Der Mann im Morgendämmer (1825) och Das Heiligenblut (1928).
• Bland hans verk märks novellsamlingarna Knock me down (1914), Journalisten Bergman (1915), Clown utan mask (1924), diktsamlingen Mitt Helsingfors (1913) samt den resonerande Boken om Helsingfors (1926).
• Hennes intresse för den sociala och sedliga kvinnofrågan tog sig uttryck i romanen Marta (1872), men det var först med Marya (1876), som hon vann litterär berömmelse genom en från falsk sentimentalitet frigjord skildring av olyckliga kvinnoöden, och i novellsamlingarna Z róžnych sfer (1872; "Från olika sfärer", 1904) stod hon redan på nationell, realistisk grund.
• Hans skönlitterära verksamhet inryms i de båda novellsamlingarna Szkice (1886, 1891), huvudsakligen på grundvalen av sibiriska erinringar.
• Kall cynisk iakttagelse, stiliserad i ett djärv bildspråk, utmärker novellsamlingarna Ouvert la nuit (1922) och Fermé la nuit (1923, svensk översättning "Nätter", 1932).
• Bland hans senare skrifter märks Der Lichtstrahl (1937), berättelserna Die Horde Moris (1935), Die grössere Welt (1936), novellsamlingarna Abschied und Wanderung (1939) och Wanderer im Süden (1940), Tagebuchblätter aus Frankreich (1941) och essäsamlingen Das Lichte und das Dunkle (1941).
• Som skönlitterär författare, under signaturen Christina Lööf, utgav Åström bland annat novellsamlingarna Hjärtan som hungrar (1940), Gemensam vandring (1954), Svårt att leva (1950) och Gränser (1963) samt 1800-talsromanen Ända till gryningen (1958).
• Hon utgav romaner och novellsamlingar under sitt flicknamn Margit Niininen, bland annat novellsamlingarna Bakom gallret (1930) och Sökare och syndare (1931).
• Hon utgav flera ströskrifter om djurskydd samt under pseudonymen Vanda novellsamlingarna Skuggbilder (1880) och Spillror (1885).
• Han framträdde även med en skiftande skönlitterär produktion, främst novellsamlingarna Präster och andra (1933), Fädernas kyrka (1933) och Landskyrka (1942), diktsamlingarna Gud som haver barnen kär (1938) och Fränt och fromt (1944) samt romanen Herrens väder (1941).

Förberedelsen av sidan tog: 81,59 ms.