Definition & Betydelse | Svenska ordet NUSVENSKA

Definition av NUSVENSKA

1. (lingvistik) det svenska språket som det sett ut och utvecklas från omkring år till och med i dag

Exempel på hur man kan använda NUSVENSKA i en mening

• Namnet Angerboda betyder på fornnordiska "sorgebåderska", av "angr" som på nusvenska blivit till "ånger" och "bóða", d.
• Karnivor kommer från latinets carnivorus, en kombination av carnī- (dativ singular av carō, "kött" – samma ursprung som skära) och -vorus (adjektiv böjning av vorō, "sluka" eller "sätta i sig") som översatt till nusvenska betyder köttätande eller kötteslukande vid direktöversättning.
• Inskriptionen är svårtolkad, men ett par gissningar av den översatta texten lyder enligt de nusvenska versionerna nedan:.
• I den första vetenskapliga textutgåvan, av Collin och Schlyter 1827, satte utgivarna rubriken ”Lydekini excerpter och antekningar” och i den kommenterade översättningen till nusvenska av Holmbäck och Wessén 1946 blev rubriken ”Lydekini excerpter ur Yngre Västgötalagen och andra källor”.
• En annan tolkning till nusvenska är: ”Heldar åt Kunimund gjorde runorna på det välska kornet (= på guldsmycket?)”.
• Det ursprungliga namnet, som på nusvenska skulle vara *Gnogsryd, har omtolkats genom att genitivfogen ‑s‑ och en reducerad form av efterleden ‑rydh har tolkats som ‑se, vilket var en form av ordet sjö (ursprungligen fanns inget sj‑ljud, utan sjö uttalades som det stavas).
• Homeja används i nusvenska främst om små takkupor med luckor eller fönster, sådana de förekommer på sydsvenska allmogebyggnader.
• Hennes forskning rör fornsvenska, nyspråkliga förhållanden med stilhistorisk tendens och nusvenska i språkvårdsperspektiv.

Förberedelsen av sidan tog: 95,66 ms.