Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet OANSTÄNDIGHET

Definition av OANSTÄNDIGHET

1. det att vara oanständig
2. något som är oanständigt, t.ex. en oanständig handling eller en oanständig kommentar

Exempel på hur man kan använda OANSTÄNDIGHET i en mening

• 1775 sattes han i fängelse i Göteborg för att i Hwad Nytt?? Hwad Nytt?? ha kritiserat det nattliga utegångsförbudet för de som inte bar lyktor, då han släpptes ut fälldes han för otukt sedan han publicerat detaljer ur ett rättegång mellan ett äkta par, där han hjälpt frun med råd, arresterad för att ha fått två män att komma med korruptionsanklagelser mot borgmästaren i Lund, dit han sänts för att avtjäna straffet, slogs med vakten då han blivit berusad under en permission och dömdes till döden, friades, återvände till Stockholm, invecklade sig i stämningar som han arresterades för 1778 (då gift), förvisades ur staden; 1783 varnades i en tidning i Göteborg för att han ägnade sig åt keditförfalskning, arresterad 1784 för "oanständighet" i Jönköping, arresterad för förfalskning i Norrköping 1786, för slagsmål i Kalmar 1788.

Förberedelsen av sidan tog: 107,30 ms.