Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet OBSERVATOR

Definition av OBSERVATOR

1. titel för högre befattningshavare vid astronomiskt observatorium
2. (numera föga brukligt) person som observerar eller gör observationer

Exempel på hur man kan använda OBSERVATOR i en mening

• Hertzsprung blev 1909 extra ordinarie professor i Göttingen, observator vid astrofysikaliska observatoriet i Potsdam samma år, adjunktdirektor vid observatoriet i Leiden 1919 och extra ordinarie professor vid universitetet där 1920.
• Elvius blev docent i astronomi vid Stockholms högskola 1951 och därefter observator vid Uppsala astronomiska observatorium 1957–1968.
• Därifrån kallades han 1876 till observator vid observatoriet i Dorpat, och blev 1878 adjunkt vid Pulkovo-observatoriet söder om Sankt Petersburg.
• Friedrich Georg Wilhelm von Struve blev 1813 observator vid det nyuppförda observatoriet i Dorpat och 1817 dess chef.
• Barnard utexaminerades 1886 vid Vanderbilt University i sin hemstad, där han från 1883 tjänstgjorde som astronomie observator, var därefter en av observatorerna vid det genom sin utomordentligt stora refraktor berömda Lick Observatory på Mount Hamilton i Kalifornien och mottog 1895 anställning vid det nya Yerkesobservatoriet i Wisconsin, vilket hade ett ännu större teleskop, det då största i världen.
• Observator är titel för en forskare vid astronomiskt observatorium och universitetens astronomiska institutioner med tjänsteställning under professor.
• Vid hemkomsten, efter tre års vistelse utomlands, utnämndes han till astronomie observator vid Uppsalaobservatoriet, där han skulle stanna i sexton år trots låg lön och bristande utrustning - instrumenten i Celsiusobservatoriet var så känsliga att de darrade när hästdroskor for förbi och sikten skymdes av skorstensröken i grannhusen.
• År 1825 blev han astronomie docent vid universitetet och samma år vikarierande observator och prefekt för observatoriet samt ordinarie observator 1829.
• Han deltog emellertid 1748–49 som astronomisk observator i svenska gränskommissionen, blev 1750 ledamot av Vetenskapsakademien, 1756 ekonomie-direktör i Lappmarken och sysselsatte sig på lediga stunder fortfarande med astronomiska observationer.
• Till 1882 var han verksam som observator vid detta 1879 fullbordade institut, Astrophysikalisches Observatorium, vilket, till en början under ledning av en provisorisk styrelse och från 1882 under Vogels direktion, blev en av sin tids främsta anstalter av sitt slag.
• Efter att 1882-83 ha tjänstgjort som förste observator vid den norska polarstationen Bossekop i Alten och 1884-88 ha varit assistent vid Meteorologisk institutt blev han 1891 observator vid Kristiania universitets astronomiska och magnetiska observatorium och 1919 professor i astronomi vid universitetet.
• Bohr kom 1790 till Norge som organist i Fredrikshald, flyttade 1797 till Bergen, där han levde resten av sitt liv, och där han en under en följd av år var överlärare vid Katedralskolen och kommunalt anställd astronomisk observator.
• Efter sin egen mening skulle han vara kvalificerad att bli brodern Christians efterträdare, men en inspektion av Observatoriet, där han var observator, företagen efter Konsistoriums order av professorerna Christian Gottlieb Kratzenstein och Christen Hee, föll ut på det sättet, att Horrebow knappast fick någon anbefallning från Köpenhamns universitet.
• Ambronn var observator och professor i Göttingen, och ledde den tyska polarexpeditionen till Cumberlandsundet och författade flera för den praktiska astronomin på sin tid oumbärliga verk, bland vilka märks Handbuch der astronomischen Instrumentenkunde (1899).
• Hernlund blev filosofie kandidat vid Stockholms högskola 1910, filosofie licentiat 1912, extra geodet vid Rikets allmänna kartverk 1910, ordinarie geodet 1910 och observator 1912, extra byrådirektör i Lantmäteristyrelsen 1917, ordinarie byrådirektör 1920, vid Rikets allmänna kartverk: tillförordnad arbetschef 1930, ordinarie arbetschef 1931 samt överdirektör och chef 1937-54.
• Fries blev student vid Uppsala universitet 1905 samt filosofie doktor och docent i växtbiologi 1913, observator och ledare av de biologiska arbetena vid Abisko naturvetenskapliga station 1917 och konservator vid Uppsala universitets botaniska museum 1920.
• Kreutz studerade i Bonn och Berlin under Eduard Schönfelds och Friedrich Tietjens ledning, blev 1880 assistent vid observatoriet i Bonn, där han deltog i utarbetandet av "Südliche Durchmusterung des Himmels", begav sig därefter till Wien, där den teoretiska astronomins mästare, Theodor von Oppolzer, då stod på höjden av sitt rykte, kallades av Tietjen 1882 till Berliner astronomisches Recheninstitut, där han huvudsakligen ägnade sig åt bearbetning av asteroiderna, samt 1883 av Adalbert Krüger till medarbetare i "Astronomische Nachrichten" i Kiel, där han samma år blev andre observator.
• Petersen var biträde vid den gradmätning som Heinrich Christian Schumacher genomförde i Danmark och blev därefter 1827 observator vid Schumachers astronomiska observatorium i Altona.
• Han blev amanuens vid Uppsala universitets geografiska institution 1928, observator vid Abisko naturvetenskapliga station 1930, innehade olika anställningar som folkhögskollärare och meteorolog 1932–38, blev hydrolog vid SMHI 1938, statshydrolog 1945, förste statshydrolog 1948 och var byrådirektör där från 1960.
• Ursin var 1819—1829 observator vid Köpenhamns astronomiska observatorium och från 1827 till sin död professor i matematik vid Kunstakademiet; dessutom var han 1829—1832 verksam som lärare i maskinlära och teknologi vid Polyteknisk Læreanstalt, till vars grundande han hade givit impulsen genom ett 1827 till kungen insänt memorandum.

Förberedelsen av sidan tog: 229,71 ms.