Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet OKLANDERLIG

Definition av OKLANDERLIG

1. som man inte kan anmärka på; som inte innehåller eller uppvisar fel

Exempel på hur man kan använda OKLANDERLIG i en mening

• Ptolemaios var en högt bildad och konstälskande furste, men ingalunda oklanderlig till karaktär och levnadssätt.
• Hon ”omtalas alltid med värme” och beskrevs som nät och vacker, munter och ”förtrollande livlig” som Cherubin i Figaros bröllop, Papagena i Trollflöjten, Zerlina i Don Giovanni och Lilla Matrosen, och hennes dramatiska aktion som oklanderlig.
• Trots, eller kanske på grund av sin heterodoxi, var Lukianos en man av oklanderlig dygd: Eusebios av Caesarea, (HE, VIII, XIII, 2) nämner hans martyrskap men anmärker inte på hans teologi.
• Några grundläggande faktorer för framgång i att locka turister till byn Kakopetria hör bland annat, den varma gästfrihet som karakteriserar dess invånare, deras korrekta beteende, oklanderlig service, en strävan att hålla rent och utveckla konstruktioner som görs av många av byns invånare, liksom ett antal andra bekvämligheter som invånarna i Kakopetria erbjuder lokala och utländska turister med stor glädje och tillfredsställelse.
• Poesin bedöms av kritiker som habil och formellt oklanderlig, men han ansågs inte vara någon betydande diktarbegåvning.

Förberedelsen av sidan tog: 90,68 ms.