Definition & Betydelse | Svenska ordet ORDBÖCKER

Definition av ORDBÖCKER

1. böjningsform av ordbok

Exempel på hur man kan använda ORDBÖCKER i en mening

• De flesta ordböcker översätter ordet till "panna", medan mindre antingen till "huvud" eller "hjärna".
• De flesta ordböcker översätter ordet till "panna", medan mindre antingen till "huvud" eller "hjärna".
• För nämndens utåtriktade verksamhet brukar finnas ett sekretariat med anställda språkvårdare och språkforskare som arbetar med att ge ut skrifter och ordböcker, delta i kurser och konferenser och upplysa om lämpligt språkbruk, till exempel genom telefonrådgivning.
• Det svenska ordet journalfilm är belagt 1939, medan ordböcker från 1936 och 1938 föredrar filmjournal, nyhetsfilm eller veckojournal.
• Ursprungligen är drow ett övernaturligt väsen från Shetlandsöarna, som vissa ordböcker beskrivit som en "elf".
• Efter första världskriget fanns flera olika ordböcker i Tyskland men efter andra världskriget intog Duden en monopolställning, som enligt Kathrin Kunkel-Razum förutom höga försäljningssiffror uppstod genom att Västtysklands kulturminister 1955 beslutade att vid tvekan om rättstavning skulle Duden anses som rättesnöre.
• Den teoretiska lexikografin (metalexikografin eller lexikologin) behandlar olika teoretiska principer för hur man gör ordböcker.
• Radikaler används även för att klassificera och sortera tecknen i ordböcker, uppslagsverk och liknande.
• Lodstrecket används i ordböcker och ordlistor för att åtskilja grunddelen av ett ord från dess övriga, olika ändelser, eller för att ange var avstavning ska ske.
• Enligt etymologiska ordböcker betyder sökn eller sykn i fornsvenskan "icke hälgad eller avskild åt Gud".
• I vissa ordböcker används tilde (eller det snarlika tecknet ⁓) istället för att upprepa uppslagsordet i exempel och uttryck.
• Efter att han tagit sin examen i Bonn återvände Bleek till Berlin och arbetade tillsammans med en zoolog, Wilhelm K H Peters, med att redigera ordböcker för östafrikanska språk.
• Shuowen jiezi (說文解字, Shuōwén jiězì) är en av de tidigaste kinesiska ordböckerna (Erya och Fangyan var två tidigare ordböcker) och den första att använda radikaler att katalogisera tecknen.
• Ordet alfanummer var med i språkrådets nyordslista 2009, men har inte införts i SAOL eller andra tongivande ordböcker.
• Schmidt var grundlig kännare särskilt av de mongoliska och tibetanska språken, rörande vilka han, utom grammatikor och ordböcker, skrev flera banbrytande avhandlingar i Petersburgakademiens skrifter.
• Allt annat som är skrivet i historieböcker, ordböcker eller här på Internet får anses vara ett resultat av språkförbistringen som råder i ämnet.
• Tidigare kinesiska ordböcker kunde antalet radikaler variera; i ordboken Shuowen Jiezi ända upp till 540 radikaler, och radikalerna kunde exempelvis ordnas enligt filosofiska principer.
• Att klassificera kinesiska tecken efter dessa 214 radikaler är än i dag den viktigaste metoden att organisera traditionella kinesiska tecken, kanji och hanja i ordböcker.
• I moderna uppslagsverk av allmän natur saknas bragd som uppslagsord, men exempelvis NEO  anger dessutom innebörden konstfärdigt arbete, knep och det är en alternativ definition även i gamla ordböcker.
• Framför andra tyska ordböcker, som föreligger avslutade, äger denna förtjänsten av en om grundlighet vittnande framställning av ordens utvecklingshistoria.

Förberedelsen av sidan tog: 98,21 ms.