Definition & Betydelse | Svenska ordet ORDBOKEN

Definition av ORDBOKEN

1. böjningsform av ordbok

Exempel på hur du använder ORDBOKEN i en mening

• Uppslagsverket ligger i formen nära ordboken, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen.
• Jämtska uppskattades 1999 av Bo Oscarsson, författaren av den jämtska ordboken Orlboka, att ha runt 30 000 talare, och att runt 60 000–70 000 förstår jämtska.
• Skarði gjorde sig mest känd efter tryckandet av den dansk-färöiska ordboken år 1967 samt den engelska till färöiska år 1984, för vilken han även fick Färöarnas litteraturpris för, samma år.
• Efter ett möte med kulturminister Mimi Jakobsen och utbildningsminister Bertel Haarder ändrade Dansk Sprognævn manuskriptet till den kommande ordboken, så att både den gamla och nya stavningen av ett antal ord godtogs.
• Målet från området som helhet finns beskrivet i ordboken "Skreamålets ordförråd omkring 1900" av John Jacobsson (Uppsala 1966).
• Schånberg var tillsammans med den göteborgske tidningsmogulen Harry Hjörne initiativtagare till Kals Åden 1969, och författare av den legendariska ordboken för den göteborgska dialekten, Kals odbok.
• Det kan vara påhittade ord som upphovsrättsinnehavaren har lagt in avsiktligt för att kunna avslöja de som kopierar ordboken; det kan också handla om oavsiktliga fel.
• På grund av försöket att få flera samiska språk in i samma skriftnorm har ordboken en relativt stiliserad ortografi, som med varierande framgång återger verkligt samiskt språkbruk.
• Tidigare kinesiska ordböcker kunde antalet radikaler variera; i ordboken Shuowen Jiezi ända upp till 540 radikaler, och radikalerna kunde exempelvis ordnas enligt filosofiska principer.
• Kangxi-radikalerna eller de traditionella radikalerna kallas de 214 radikaler som introducerades i ordboken Zihui (字彙) år 1615 och sedermera spreds med Kangxi-ordboken från 1716.
• I den tradition som inleddes av Noah Webster, som skrev den första amerikanska ordboken, ville Mencken försvara ”amerikanismer” mot den stadiga ström av engelska kritiker som vanligtvis såg amerikanismer som närmast barbariska perversioner av modersmålet.
• Den bemärkta ställning Gardiner intagit vid redigeringen av den stora egyptiska ordboken i Berlin och redaktörskapet av den egyptologiska tidskriften "Journal of egyptian archaeology", som 1916-21 låg i hans händer, är goda vittnesbörd om det anseende Gardiner ägde i vetenskapliga kretsar redan i unga år.
• Av den stora nynederländska ordboken, Woordenboek der Nederlandsche taal, med inledning (1882) av de Vries själv (fortsatt av bland andra Verwijs och Cosijn), vilket företag från början ingått i "Maatschappij der Nederlandsche letterkundes" uppgifter och ivrigt påyrkats av språkkongresserna i Gent 1849, Amsterdam 1850 och Bryssel 1851, där de Vries först framlade grundlinjerna till en mot vetenskapens och praktikens krav svarande ordbok.
• Verdams namn är främst knutet till den stora ordboken över det nederländska medeltidsspråket, vars främste kännare han var, hans Middelnederlandsch woordenboek, ett verkligt storverk på lexikografins område, delvis grundat på samlingar av de Vries och medutgivaren Eelco Verwijs, men huvudsakligen hans eget verk.
• Han författade, förutom nederländska tidskriftsartiklar och noveller på frisiska Algemeen nederduitsch en friesch dialecticon (två delar, 1874), De nederlandsche geschlachtsnamen (1885) samt Lijst van friesch eigennamen (1898), ingående i den på uppdrag av provinsialstaterna i Friesland 1879 av Gerben Colmjon och efter dennes död av Waling Dijkstra under medverkan av Foeke Buitenrust Hettema och andra utgivna nyfrisiska ordboken, "Friesch woordenboek" (1896–1911), över vilken Winkler tillsammans med bland andra Jacobus van Loon, Tjalling Halbertsma och Philippus van Blom haft överinseendet.
• Bakhchinyan har skrivit över ett dussin böcker, däribland Personligheter av armeniskt ursprung (1993), encyklopediska ordboken Ursprungligen Armenier (2002), Napoleon Bonaparte och armenierna (2003), Armenierna i världens Cinema (2004), Dansösen från Shemakhan (2007, medförfattare) med flera verk.
• Stade var utrustad med stor lärdom i semitiska språk samt författade läroboken Lehrbuch der hebräischen Grammatik (1 band, 1879) och (tillsammans med Carl Siegfried) ordboken Hebräisches Wörterbuch zum Alten Testament (1893).
• Totalt har ordboken 3949 sidor med 105 000 uppslagsord och exempelmeningar från år 631 till år 2002.
• Så medverkade han vid materialsamlingen till den av Cleasby projekterade isländsk-engelska ordboken (sedermera utgiven av Guðbrandur Vigfússon) och utarbetade för Det nordiske oldskriftselskabs räkning en handordbok över det klassiskisländska sagaspråket, som länge och för sin lätthanterlighets skull tämligen allmänt nyttjades.
• Han är känd som utarbetare av den synnerligen rikhaltiga, pålitliga och praktiska franska ordboken Encyklopedisches französisch-deutsches und deutsch-französisches Wörterbuch (två delar, 1869–1880; av den kortare editionen, skolupplagan, två delar, 1873–1880, utkom en mängd upplagor).

Förberedelsen av sidan tog: 185,78 ms.