Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet OTREVLIG

Definition av OTREVLIG

1. som orsakar (lätt) lidande; (om person) som uppträder på ett sätt (t.ex. i tal) som snarare orsakar obehag än välbehag hos andra personer

Exempel på hur man kan använda OTREVLIG i en mening

• Nu tvingas han tillbaka till spelet för att hjälpa sin vän Lester Murphy (Edward Norton) att betala tillbaka en skuld till en otrevlig utlånare.
• Kriminalkommissarie Jack Frost (namnet är en personifikation av vintern på engelska, liksom Kung Bore på svenska) är en krånglig polis; han är ovårdad, han kan vara otrevlig, och han gillar humor.
• Alla ämnen utom etylacetatet har en otrevlig smak men metyletylketon bildar även en azeotrop med etanol och är därför omöjlig att separera med en vanlig destillation och etylacetat har en kokpunkt som ligger väldigt nära etanols och är därför också svår att separera.
• Paër som person var ibland rätt otrevlig och var intrigant av sig och kunde mycket väl få för sig att underminera en annans kompositörs operapremiär men han var ändock en osedvanlig talang vars popularitet endast överskuggas av Mayrs.
• Harmony är definitivt inte den smartare i sällskapet och är också otrevlig mot de så kallade nördarna på skolan.
• De kan givetvis hållas för sin egen skönhet, men är också praktiska eftersom de kan erbjuda avgränsning, insynsskydd och bullerminskning, samt dölja ett staket eller en otrevlig utsikt.
• Hennes karaktär är den direkt motsatta Banjos; hon är temperamentsfull, högljudd och otrevlig mot andra.
• Ägaren visar sig vara en otrevlig figur och uppträder så hotfullt att huvudpersonen tvingas fly butiken bakvägen.
• Joffrey är i tonåren, blond och anses vara stilig - men också bortskämd, tyrannisk, sadistisk, feg och allmänt otrevlig.
• Hon upptäcks av Édouard, en barsk och otrevlig misantrop som gömmer sig i djungeln för att undkomma rättvisan.

Förberedelsen av sidan tog: 108,59 ms.