Definition & Betydelse | Svenska ordet POPULATIONERNA

Definition av POPULATIONERNA

1. böjningsform av population

Exempel på hur man kan använda POPULATIONERNA i en mening

• De skandinaviska, centraleuropeiska och merparten av de asiatiska populationerna är flyttfåglar medan de västeuropeiska och nordafrikanska populationerna tillsammans med populationerna runt Medelhavet, Svarta havet och i Kina är stannfåglar.
• Stenfalken har förekommit på båda sidor av Atlanten under lång tid vilket bevisas av de genetiska skillnaderna mellan de eurasiska och nordamerikanska populationerna.
• Populationer inom en art kan variera i utseende och levnadssätt, särskilt då populationerna är geografiskt åtskilda.
• Genetiska analyser av mitokondrie-DNA har visat att populationerna i Dalsland och Skåne har olika ursprung, men att båda är närmast släkt med populationer i Danmark.
• Den är en stokastisk effekt och uppkommer på grund av den slumpmässighet som råder i vilka individer i populationerna som lyckas (bäst) med att överleva och reproducera sig.
• I perioder har de afrikanska populationerna behandlats som den egna arten afrikansk rörsångare men numera blir detta allt ovanligare.
• Efter Kerguelens upptäckt besöktes det frekvent av val- och sälfångare (främst från Norge, USA och Storbritannien) som närapå utrotade de lokala populationerna.
• I de sydligare områdena är den oftast stannfågel, men de nordliga populationerna är flyttfåglar som flyttar söderut på vintern.
• Tidigare listades populationerna i Orinoco och Rio Madeira som självständiga arter, men även några nyare systematiker har samma åsikt.
• De nordligaste populationerna är utpräglade flyttfåglar och övervintrar i Nordatlanten så långt söderut som Brittiska öarna och de nordligaste staterna i östra USA.
• Metoden lämpar sig särskilt när skillnaden mellan populationerna går åt samma håll inom alla olika delgrupper som de har indelats i; valet av standardpopulation är då entydigt.
• De lokala populationerna är så små att de löper en viss risk att dö ut, men de lokala utdöendena kompenseras av att nya lokala populationer uppstår genom kolonisationer.
• Den första varianten används av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och då får tamfåret namnet Ovis aries (Linnaeus, 1758) medan de ursprungligt vilda populationerna listas som Ovis orientalis (Gmelin, 1774).
• 2003 meddelade Sveriges ornitologiska förening (numera BirdLife Sverige) att populationerna av blåmes som häckar på Kanarieöarna och i nordvästra Afrika skulle brytas ut ur blåmeskomplexet och kategoriseras som en egen art på grund av skillnader i morfologi, läte och genetiska data som visar att den europeiska blåmesen faktiskt står närmare azurmesen än de afrikanska populationerna.
• I Nordeuropa kan populationerna fortleva men utvidgas inte, medan den i Sydeuropa förökar sig och aktivt koloniserar nya områden.
• De nordliga populationerna är flyttfåglar och beger sig till de sydliga populationernas breddgrader.
• Individer med största sannolikhet härrörande från de förvildade populationerna ses återkommande i Sverige.
• De tre underarterna uppvisar klinala skillnader på grund av förflyttningar och genetiskt flöde mellan populationerna.
• Även i andra länder finns skyddsåtgärder men djurets hotstatus är inte helt utredd på grund av de vidströdda populationerna.
• Kopulationen varierar från omkring 2 timmar hos de marockanska populationerna till ett par minuter i Spanien.

Förberedelsen av sidan tog: 306,84 ms.