Definition & Betydelse | Svenska ordet PREPOSITIONER


PREPOSITIONER

Definition av PREPOSITIONER

  1. böjningsform av preposition

Antal bokstäver

13

Är palindrom

Nej

21
EP
EPO
ER
IO
NER
ON
OS

3

3

960
EN
ENE


Sök efter PREPOSITIONER på:



Exempel på hur man kan använda PREPOSITIONER i en mening

  • Prefix kallas även prepositioner eller artiklar som hör till ett släktnamn (av typen von, af, de och la).
  • Tempus anges inte grammatiskt, utan uttrycks med hjälp av tidsadverbial ("igår", "senare") eller speciella aspektpartiklar eller prepositioner (了 le, 在 zài, 要 yào) som anger om en förändring av tillstånd eller fullbordande av en handling samt en mängd andra betydelser beroende av sammanhang.
  • Adpositioner är ett ordklassnamn som förekommer som alternativ, sammanfattande benämning på prepositioner, cirkumpositioner och postpositioner, men som sällan används i svensk grammatikundervisning.
  • En annan text på tyska sjungs ibland då elever lär sig tyska prepositioner, liksom en text om hur det franska verbet être böjs i presens indikativ.
  • Färöiska böjer ortnamn och orten heter på färöiska Sørvági i objektform och efter prepositioner, och Sørvágs i genitiv.
  • Postpositioner är adpositioner som placeras efter huvudordet, till skillnad från prepositioner som föregår sitt huvudord.
  • Det innebär, att man tenderar att inte böja orden, utan att istället använda självständiga småord (partiklar, prepositioner, etc) för att ange grammatisk information som kasus, numerus, tempus, etc.
  • Han blev filosofie magister med en avhandling om semitiska lånord i ungerskan vid Helsingfors universitet 1992 och filosofie doktor med en avhandling om maltesiskans prepositioner vid Hebreiska universitetet i Jerusalem 2003.
  • Finskans kasussystem kan inte direkt överföras på svenska prepositioner då finskan favoriserar internlokativa prepositioner över externa.
  • Full nominalkvot räknas ut genom: (antal substantiv + prepositioner + particip) / (antal pronomen + verb + adverb).
  • I japanskan används partiklar för att tala om den semantiska innebörd det föregående ordet har (subjekt, objekt, tema) eller för riktning och plats, ungefär som svenskans prepositioner.
  • vilka inte naturligt hör hemma i de mer etablerade ordklasserna adverb, konjunktioner, prepositioner och interjektioner.
  • Den första används mestadels att uttrycka possessiva relationer och lon för alla andra prepositioner: bl.


Förberedelsen av sidan tog: 81,38 ms.