Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet PROVINSIALLÄKARE

Definition av PROVINSIALLÄKARE

1. (yrken, ålderdomligt) läkare med ansvar för en provins

Exempel på hur man kan använda PROVINSIALLÄKARE i en mening

• En instruktion för provinsialläkare utfärdades 1744, men tjänsterna fick fast struktur först genom 1773 års medicinalstat.
• 1817 blev han anställd som underläkare vid bygget av Göta kanal, 1820 som bataljonsläkare vid Kungliga Andra livgrenadjärregementet och 1825 provinsialläkare i Linköping, där han gjorde insatser under koleraepidemin år 1834.
• Pehr Gustav Dubb, född 14 januari 1750 i Mariestad, död 6 januari 1834 i Göteborg, var amiralitets- och provinsialläkare i Göteborg.
• Gunnar Björnstrand – doktor Harald Westman, provinsialläkare / Vilhelm "Ville" August Westman, hans son, Mariannes man.
• Acharius genomgick 1782 medicinska examina i Lund under Rosenblads presidium, blev 1785 stadsläkare i Landskrona, 1789 provinsialläkare i Vadstena och 1795 föreståndare för det nya kurhuset i Vadstena samt erhöll 1803 professors fullmakt.
• Han blev extra läkare vid Saltsjöbadens badanstalt 1929, vid Restads sjukhus i Vänersborg 1931, tillförordnad provinsialläkare i Borrby, Tollarps och Norrköpings distrikt 1931, extra ordinarie andre läkare vid Salberga sjukhus i Sala 1931 och vid Restads sjukhus 1931–32, extra läkare där 1932–33, tillförordnad provinsialläkare i Fränsta, Arvika och Kungsörs distrikt 1933, var andre läkare på Sankta Maria sjukhus i Helsingborg 1936–42, förste läkare vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall 1942, överläkare vid rättspsykiatriska avdelningen där 1945–53 och vid rättspsykiatriska avdelningen på Sankt Lars sjukhus i Lund 1954–64.
• August Blanche tar oss med på Adolfs äventyr som provinsialläkare och som frontkämpe mot koleran i Ryssland.
• Samma år anställdes han som bataljonsläkare vid Hälsinge regemente på Mohed och förordnades att tillika vara extra provinsialläkare i Ljusdals distrikt och utnämndes 1832 till provinsialläkare i Söderhamns distrikt.
• Efter att ha haft förordnande dels som bataljonsläkare vid Andra livgardet, dels som barnmorskelärare och som adjunkt i obstetrik vid Karolinska institutet, blev han 1842 tillförordnad och 1846 ordinarie provinsialläkare i Nora distrikt.
• Weltzin blev medicine doktor i Åbo 1802, kirurgie magister i Stockholm 1808, förste fältläkare vid Värmländska fördelningen av västra armén 1809, var provinsialläkare i Vänersborgs län 1810–1815, medicinae practicae professor vid Karolinska institutet och överfältläkare vid Stockholms garnison 1811–1815, blev läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1815 och regementsläkare vid Göta artilleriregemente 1821.
• Han blev bruksläkare i Gimo 1852, stadsläkare i Falkenberg 1856 samt provinsialläkare i Falkenbergs distrikt 1862.
• Han erbjöds tjänsten som livmedikus av Karl XII men avböjde och blev i stället provinsialläkare i Östergötland med stationering i Norrköping.
• Han var ordförande i följande kommittéer: för granskning av förslag till instruktion för provinsialläkare med flera (1885–1887), för omarbetning av svenska farmakopén (1894), för granskning av stadgan angående sinnessjuka (1894–1895) och för uppgörande av förslag beträffande lasarettsväsendet (1898).
• I riksdagen motionerade han om fiskerinäringen samt om löne- och anställningsvillkoren för präster, lärare och provinsialläkare.
• I monologen Bunta ihop dom i Beppe Wolgers revy Klotter 1968 bidrog han till vissa delar utifrån sina erfarenheter som provinsialläkare.
• Han var amanuens vid Serafimerlasarettet i Stockholm 1847–1849, provinsialläkare i Falu distrikt 1849–1852, lasarettsläkare i Falun 1852–1873, stadsläkare där 1852–1865, t.
• Han var praktiserande läkare i Linköping 1881 samt distriktsläkare och sedan extra provinsialläkare i Lysekils distrikt 1882–1901.
• Han hade diverse förordnanden som provinsialläkare och lasarettsläkare 1919–1922, var underläkare vid Mariestads lasarett 1921–1924, extra läkare vid Uppsala universitets ögonklinik 1925, ögonläkare vid Umeå lasarett 1926–1929 och vidare lasarettsläkare vid ögonavdelningen där från 1930.
• På förord av arkiater Kilian Stobaeus kallades Leche 1735 till anatomie prosektor och utnämndes, sedan han vunnit medicine doktorsgraden 1740, samma år till provinsialläkare i Skaraborgs län.
• Efter att en tid ha varit stadsläkare i Vasa blev han provinsialläkare i Nykarleby 1923 och bosatte sig på fädernegården Juthbacka.

Förberedelsen av sidan tog: 3 230,58 ms.