Definition & Betydelse | Svenska ordet PSALMBOK

Definition av PSALMBOK

1. (kristendom) bok med text och musik till psalmer

Exempel på hur man kan använda PSALMBOK i en mening

• För produktion av psalmböcker tillämpas olika tillvägagångssätt i olika samfund, men som regel tillsätts någon slags psalmboksredaktion (även kallat psalmboksutredning, psalmbokskommitté) med uppdrag att framlägga ett förslag till en beslutande instans, om en ny psalmbok.
• Predikanten i Helgelseförbundet Emil Gustafson bearbetade också texten utan att ta med den i sin psalmbok Hjärtesånger 1893.
• En äldre översättning från 1925, av Axel Emanuel Friedlander, med titelraden Att säga världen helt farväl ingick i 1937 års psalmbok.
• Den svenska psalmboken – antagen av 1986 års kyrkomöte (också kallad ”1986 års psalmbok”) är Svenska kyrkans fjärde officiella psalmbok.
• Han var aktiv i Svenska kyrkans förnyelse av psalmboken under det tidiga 1900-talet och är en av personerna bakom 1937 års psalmbok och gav i arbetet med detta bland annat ut ett eget psalmboksförslag 1934.
• Han finns representerad med fyra originalverk i 1986 års psalmbok (nr 165, 369, 421 och 583) samt tre översättningar/bearbetningar (nr 60, 114 och 424).
• Den svenska psalmboken 1695 (ofta omtalad som 1695 års psalmbok, kallas även den karolinska psalmboken, Swedbergs psalmbok eller den Swedbergska psalmboken) var Svenska kyrkans första officiella psalmbok.
• Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst(ad) år 1819, även kallad 1819 års psalmbok och den wallinska psalmboken, användes i Sverige från år 1819 till år 1937 (med Haeffners koralbok), och innehöll 500 psalmer.
• 1937 års psalmbok (Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst år 1937) skulle även kunna kallas den eklundska psalmboken efter Karlstadbiskopen Johan Alfred Eklund (1863–1945), som spelade en avgörande roll i arbetets slutskede.
• Hon skrev bland annat mer än 8 000 sånger, varav många finns representerade i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920), pingströrelsens Segertoner 1930, 1986 års psalmbok och i Frälsningsarméns sångbok 1990 (FA).
• Översatt för 1695 års psalmbok av Petrus Lagerlöf 1694 under titeln "Hit, o Jesu, samloms vi", en titel som var oförändrad i både 1819 års och 1937 års psalmböcker.
• Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 333 under rubriken "Tvivel och tro" med nogot annorlunda text än i Den svenska psalmboken.
• I Sverige togs den med i psalmboksförslaget 1889 och publicerades som nummer 492 i 1937 års psalmbok.
• Musiken är medeltida/Magdeburg från 1524 och användes enligt 1937 års psalmbok också till psalmen Gud över oss förbarmar sig.
• Melodi från 1400-talet, bearbetad 1540 av Hans Kugelmann i hans körverk Concentus novi trium vocum accomodati Melodin finns publicerad i 1695 års psalmbok till nr 86 Min själ skall lova Herran och samma melodi används i 1937 års psalmbok till Min själ skall lova Herran, En Fader oss förenar, Gud gav i skaparorden och Han kommer i sin kyrka.
• Inför 1986 års psalmbok gjordes en lätt språklig bearbetning, då första versen togs bort och i dess plats sattes den vers som tidigare varit sist.
• 1819 års psalmbok som nr 210 med 11 verser under rubriken "Nådens ordning: Den dagliga förnyelsen under bön, vaksamhet och strid mot andliga fiender".
• Sång i Guds värld Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2015 som nummer 853 under rubriken "Kyrkoåret".
• För 1986 års psalmbok gjorde Per Harling 1980 en friare omdiktning av Räders text, som har titelraden Vila i din väntan och fick nummer 205, vilket innebär att den således finns med i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken.
• Vid psalmens första publicering användes en tonsättning av Paul Schalreuter från 1552, vilket är samma melodi som användes för psalmen Vänd av din vrede (nr 387 i 1819 års psalmbok).

Förberedelsen av sidan tog: 93,81 ms.