Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet REALLÄROVERK

Definition av REALLÄROVERK

1. realskola

Exempel på hur man kan använda REALLÄROVERK i en mening

• Broström tog studenten vid Göteborgs realläroverk 1889, och blev därefter omedelbart anställd på sin fars kontor.
• Han blev filosofie kandidat vid Göteborgs högskola 1896, filosofie licentiat där 1902, filosofie doktor där 1903 med avhandlingen De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804–1808 och lärare vid Göteborgs realläroverk 1897–1901; vid Göteborgs högre samskola 1901–03; vid Wallinska skolan 1903–04 samt vid Lundsbergs skola i Värmland 1904–08.
• Till hans mer kända arbeten hör Göteborgs realläroverk 1887, Saluhallen på Kungstorget 1889 (tillsammans med Victor Adler och Johan Gustaf Richert), farbroderns villa på Vasagatan 11 (tillsammans med Yngve Rasmussen), den så kallade Apteatern också känt som Tomtehuset, 1890, ombyggt 1920 och byggnadsminne 1982, dåvarande Göteborgs stadsbibliotek 1900 och Amerikaskjulet 1912.
• Göteborgsstudenter II : Realgymnasium i Göteborg 1865-1886 och Göteborgs Högre realläroverk 1885-1918, Erland Långström & Gustaf Stern, Aktiebolaget Pehrssons Förlag, Göteborg 1919 s.
• Callmander var betydande inom dekorativ konst och utförde plafond- och väggmålningar i rik ornamentering irika göteborgares hem men även i Göteborgs realläroverk.
• Han var amanuens vid Riksarkivet och kanslist i ecklesiatikdepartementet 1877-80, lektor i historia, geografi och modersmål vid Stockholms realläroverk 1878-80, vikarierande lektor i samma ämnen vid Göteborgs latinläroverk 1880-83, docent i historia vid Uppsala universitet 1880-83, lektor i historia, geografi och modersmål vid Göteborgs realläroverk 1883-1909, professor i historia och statskunskap vid Göteborgs högskola 1890-93 samt överdirektör och chef för Kungl.
• Ohlon var extra ordinarie lektor vid Örebro tekniska elementarskola vårterminen 1916, ordinarie lärare vid Göteborgs högre samskola 1916-18, adjunkt vid Göteborgs högre realläroverk 1918-1919 och var lektor i matematik och fysik vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i Göteborg 1919-1953 och var 1933-1953 även skolans rektor.
• Han prästvigdes för Uppsala ärkestift 1915 och gjorde provår i Stockholm 1908, var extralärare vid Göteborgs högre realläroverk 1909–1911, adjunkt vid Falköpings realskola 1913–1916, lärare vid Lidingö samrealskola 1916, lektor vid Lidingö gymnasium 1919, lektor i kristendom vid Lidingö högre allmänna läroverk 1935–1948.
• Han var lärare vid Lunds högre elementarskola för flickor 1882–1884, vikarierande kollega vid Göteborgs femklassiga läroverk i Majorna 1885, extra lärare vid Göteborgs realläroverk 1885–1900 och lärare vid Göteborgs nya elementarskola för flickor 1886–1888.
• Utöver detta var han skolläkare vid Göteborgs högre realläroverk och Göteborgs högre latinläroverk samt läkare vid lungsotssanatoriet Haralds minne till 1908.
• Han var organist vid katolska Sankt Josefs kyrka i Göteborg 1871–1885, musiklärare vid Göteborgs femklassiga läroverk 1874–1885 och vid Göteborgs högre realläroverk från 1886.
• 1897–1898 var han vikarierande kollega vid Göteborgs femklassiga allmänna läroverk och därefter 1898–1903 vikarierande adjunkt och lektor samt extralärare vid Göteborgs realläroverk samt assistent i kemi vid Chalmers tekniska läroanstalt och lärare i naturalhistoria vid Göteborgs högre samskolas gymnasieavdelning 1901–1903.
• Hammarstrand, som var son till kronouppbördskassör Gustaf Hammarstrand och Sigrid Sjöwall, avlade studentexamen vid Göteborgs realläroverk 1899, avgångsexamen från Chalmers tekniska institut 1902 och innehade Mendel Elias Delbancos tekniska stipendium 1903.
• Han tjänstgjorde som extralärare i Jönköping från 1894 och utnämndes 1900 till adjunkt i modersmålet, tyska och engelska där samt erhöll 1905 till en adjunktur i samma ämnen vid Göteborgs realläroverk, där han tjänstgjorde till sitt avsked 1927.

Förberedelsen av sidan tog: 62,88 ms.