Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ROTE

Definition av ROTE

1. (historiskt) (mellan 1682 och 1901) del av en socken som skulle underhålla en soldat (ryttare, båtsman) med lön, mundering och torpställe (soldattorp)
2. (luftfart, militärvetenskap) samverkande enhet bestående av två samflygande stridsflygplan

Exempel på hur du använder ROTE i en mening

• Bror Hjorth, född 22 april 1894 i Kronsäter, Ambricka rote, vid Marma, Älvkarleby socken, död 21 maj 1968 i Uppsala, var en svensk skulptör och målare.
• Folkungarna, även kallade folkunga rote, var en väpnad grupp inom svearnas högfrälse i Uppland under medeltiden, kända genom Erikskrönikan för flera uppror mot den svenska kungamakten åren 1210–80.
• Med tiden kom byns bönder att köpa loss sin mark och vid 1800-talets början bestod Kullersta by av fyra gårdar med sammanlagt ¾ mantal blandad bruksjord, samt ett soldattorp för vilket byn tjänade som rote.
• Soldattorpet nr 57, Löfhem, kommer från Lunna rote som ingick i Livkompaniet, Solberga socken - idag Kungälvs kommun.
• Hedens rote: (Brådalen), Bråtaslätt, (Getås), (Grankärr), (Hedeberget), Heden, Hultet, (Idåsen), Kopparhagen, Krobäcken, (Lersila), Livereds säteri, Ljungeryd, Maden, (Stavsjön), (Vassbolund), Älghult.
• Ryks rote: Färdsle, Glömsten, (Hulan), (Högsjön), Kopparhult, (Lersjöås), Prästgården (ingår i tätorten Skepplanda), Ryk, (Raddegården (ingår i Ryk)), Skepplanda, (Skogen), Stenkullen, (Svedjan).
• Historiskt bestod Majorna av fyra stadsdelar: Majornas 1:a, 2:a, 3:e och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23.
• Rote (fornsvenskt ord besläktat med tyska rotte, fornfranska rote, medeltida latin rutta, rupta, finska ruotu) betyder utbruten del, distrikt, skara eller avdelning.
• 1764–1774 års husförhörslängder omnämner följande byar ingående i Rådma rote: Marn, Rådmanby, Eneberga, Rådma backstuga och Nabbo.
• Östra delen av Gundal och Högås är den tidigare småorten Hällesås, som förr var del av Lindome sockens Skogtorpa rote.
• Fadern var indelt soldat och besatt soldattorpet vid rote nr 86 Huseby som tillhörde Livkompaniet vid Kalmar regemente.
• När så kung Karl XI ålade Öns by att hålla kronan med tre soldater flyttades rote nummer 46, som kom att kallas "Harnesk" , från Ön till Ålidbacken och tre soldattorp byggdes 1695.
• Stora Färgaryd bestod ursprungligen av en gård men avstyckades under 1700- och 1800-talet och bestod vid Laga skifte 1828-1829 av fyra gårdar jämte torpen Hallatorpet, Ytte och Övre Kolaretorpet samt soldattorp för rote nummer 47, samt en mjölnare vid Färgaryds kvarn.
• Grolanda kyrksocken var före 1896 delad i en större del öster om Lidan vilken utgjorde Grolanda jordebokssocken och kommun, tillhörig Frökinds härad, samt en mindre del väster om Lidan (Rya rote) som ingick i Jäla jordebokssocken och kommun, tillhörig Vilske härad.
• Vrankunge rote omfattar förutom byn även Sunnanvik med utgårdarna Bonäs och Jularelycke samt den östra halvan av Hössöhalvön, inkl.
• År 1842 års folkskolestadga innebar att en flyttbar folkskola inrättades, indelad i sex rotar, varav Kaxås, Åflo och Önet utgjorde en rote.

Förberedelsen av sidan tog: 123,25 ms.