Definition & Betydelse | Svenska ordet SÅNGEN

Definition av SÅNGEN

1. böjningsform av sång

Exempel på hur man kan använda SÅNGEN i en mening

• Sången avslutas med orden "Det är advent! Det är advent!", men skall icke förväxlas med sången Det är advent (även kallad Ett litet barn av Davids hus).
• Edvard Evers, född 12 maj 1853 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, död 22 oktober 1919 i Norrköpings Matteus församling, Östergötlands län, var en svensk präst, författare och samlare, vars mest kända verk torde vara texten till sången Jul, jul, strålande jul.
• Detta öde, att främst räknas som passande för barn, påminner både om hur det gått för Tryggare kan ingen vara och Gullivers resor, för att inte tala om våra folksagor och andra fantasieggande texter! Samtidigt har den berättande, naivt hållna formen gett sången en livslängd som är jämförlig med de andra exemplen ovan.
• Kyrkoherden Johannes Ferdinand Fenger (1805–1861) såg sången ”Schönster Herr Jesu, Herrscher aller Erden” i en missionstidning 1850 och bad Ingemann, som liksom Fenger var från Sorø, om en dansk text till sången.
• Avsikten med tillägget var att fullfölja kyrkomötets intentioner att bredda och fördjupa sången i församlingslivet.
• Koral (av latinets cantus choralis: körsång) är en musikalisk term som betecknar melodin till en kyrkosång, och ursprungligen stod för den unisona gregorianska sången men efterhand kom att beteckna också den evangeliska kyrkovisan.
• I sånghäftet finner man som regel bara texten till sången, melodin är ej noterad; den anses vara allmänt känd eller så får man lära sig den på gehör medan man sjunger.
• Sången hade ursprungligen fyra verser men den tredje versen utelämnas sedan länge när sången sjungs och ofta när den återges i tryck.
• Enligt Oscar Lövgren är sången inspirerad av en dikt av Otto Funcke i boken "Kristi bild i Kristi efterföljelse" (översatt 1891), som redan den innehåller ord som "tåreströmmar", "drömmar", "i Jesu ande gå", "min Rakels stoft i graven", "Isaks offer", "över sorgevågen", "Guds löfte, segerbågen".
• Olaus Martini översatte sången till svenska, men knappast 1617 som det står i psalmboken, eftersom han dog redan 1609.
• På ett livfullt sätt skildras kampen mot det riket (”syndens vågor”, ”stormar det”, ”moln och mörker”, ”mörkrets makter”), men sången mynnar ut i trosvisst jubel (även om vers 5 innehåller en viktig reservation) och en lovsång (vers 6) som i Lova Herren 1988 försetts med ståpsalmsasterisk (*).
• fick inspirationen till sången, då han en söndagsförmiddag lyssnade till en predikan i ett kapell i Oslo.
• Mest bekant är den sierska som uppträder i Valans spådom (fornisländska: Vǫluspá), den inledande sången i den Poetiska Eddan.
• Efter Sovjetunionens upplösning använde Ryssland under 1990-2000 Den patriotiska sången som ny rysk nationalsång, men under president Vladimir Putin beslutades det 2000 att återinföra Sovjetunionens nationalsång, men med namnet Ryska federationens hymn och med ny text.

Förberedelsen av sidan tog: 100,91 ms.