Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet SAKKUNNIG

Definition av SAKKUNNIG

1. som kan mycket inom ett visst ämne
2. person som är expert inom ett visst ämne

Exempel på hur man kan använda SAKKUNNIG i en mening

• Hellström blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet 1965, var biträdande lärare i nationalekonomi vid Stockholms universitet 1965–1969 samt sakkunnig i arbetsmarknadsdepartementet 1973–1976.
• Han var därefter sakkunnig på Försvarsdepartementet 1958 och sekreterare på Finansdepartementet 1958–1961.
• Han var under en tid anställd vid Svenska sockerfabriken som sakkunnig vid dess institut för betesförädling, samt var laborator i cytologi i Lund.
• Han var därefter politiskt sakkunnig i Statsrådsberedningen 1990–1991, fortsatte som tjänsteman på socialdemokraternas riksdagskansli under oppositionsåren och var ledamot av Europeiska revisionsrätten 1995–2001, dess ordförande 1999–2001, samt biträdande utrikesminister med ansvar för bistånds- och migrationsfrågor 2002–2003.
• Hon var sakkunnig på justitiedepartementet 1984–1989 och arbetade därefter som kammaråklagare, chefsåklagare, biträdande respektive tillförordnad överåklagare och slutligen som överåklagare fram till sin pensionering 2009.
• Från 1972 arbetade dock den ökände sovjetspionen Arne Treholt som politiskt sakkunnig hos Jens Evensen.
• Detta uppdrag behöll han fram till 1997 då han övergick till en roll som militär sakkunnig Försvarsdepartementet (1997–2000).
• Åren 1944–1945 var han sakkunnig vid Stockholms rådhusrätt, och blev därefter tillfälligt lagbyråchef.
• Eliasson engagerade sig tidigt i bonderörelsen och kom 1947 att bli partisekreterare i bondeförbundet, en post han hade fram till 1951, då han utsågs till sakkunnig i inrikesdepartementet.
• Efter två års tingstjänstgöring blev han föreståndare vid Hyresgästföreningens juridiska byrå, varefter han hade flera uppdrag som ombudsman och juridisk sakkunnig i hyres- och arbetsrättsliga frågor.
• Han var fiskal i Svea hovrätt, och handplockades av Tage Erlander (s) och Olof Palme (s) redan i slutet av 1950-talet som sakkunnig i Inrikesdepartementet.
• Efter den borgerliga valsegern 1976 blev han informationssekreterare i Bostadsdepartementet och avancerade till sakkunnig i departementet 1977.
• Ericsson var föredragande i konstitutionsutskottet 1958–1960 och blev sakkunnig i Ecklesiastikdepartementet 1958 och lagbyråchef i samma departement 1962.
• Ahrén var expert i 1958 års utredning kyrka-stat, sekreterare i 1968 års kyrkohandbokskommitté, ordförande i Svenska kyrkans utbildningsnämnd, 1972 års kommitté för gudstjänstgemenskap, ledamot 1975, 1982–1991 års kyrkomöte, sakkunnig 1982 års kyrkokommitté, ledamot av Kyrkornas världsråds centralkommitté, ordförande i Svenska kyrkans press AB från 1988, styrelseledamot i bokförlaget Verbum, hedersledamot i Lunds Nation i Lund och hedersledamot i Sällskapet för kyrkovetenskap.
• Strömberg var rättssakkunnig i Justitiedepartementet 1981–1983, bolagsjurist i Nordstjernan AB 1983–1985 och var åter sakkunnig i departementet 1988–1990.
• Lennart Sandgren var statssekreterare i Utbildningsdepartementet 1967–1976 (bland annat under Olof Palmes tid som ecklesiastikminister) och sakkunnig i Statsrådsberedningen 1975–1976.
• Efter disputationen arbetade Lundholm som politiskt sakkunnig vid Statsrådsberedningen 1992–1994 med samordningsansvar för främst ekonomiska frågor, som forskningssekreterare och chef for Nordiska ekonomiska forskningsrådet 1994–1996 samt från 1996 vid Stockholms universitet.
• Åren 1994 till 1996 var han politiskt sakkunnig vid utrikesdepartementet hos biståndsminister Pierre Schori.
• Åren 1996–1998 var Edman statsminister Göran Perssons miljörådgivare i statsrådsberedningen och därefter politiskt sakkunnig i miljödepartementet 1999–2001.
• Hon var politiskt sakkunnig hos jämställdhetsminister Mona Sahlin mellan november 2003 och juni 2004, samt hos arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark 2022.

Förberedelsen av sidan tog: 106,45 ms.