Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet SAKRAMENT

Definition av SAKRAMENT

1. någon av kristendomens mest centrala heliga handlingar

Exempel på hur man kan använda SAKRAMENT i en mening

• Nattvarden, även eukaristi, kommunionen eller altarets sakrament, är den mest särpräglade ritualen i den kristna religionen.
• Termen kan avse den kristna kyrkans utbredning och allmängiltighet, men kan också vara en beskrivning där teologi, sakrament och ordningar kan ha mer eller mindre katolska egenskaper, det vill säga att de kan vara gemensamma för alla trosinriktningar inom kristendomen, oavsett faktisk tillhörighet.
• Dopet är i flera kyrkosamfund ett sakrament, och nödvändigt för att en person skall kunna upptas i kristenheten.
• Inom katolicismen kan botens sakrament åläggas av en präst i samband med bikt eller väljas frivilligt.
• En biktstol är en möbel i katolska kyrkorna avsedd för bikt, vilket är en central del av botens sakrament.
• Dessa synder gör henne skyldig till den eviga dödens straff och kan endast försonas genom botens sakrament.
• Med prästvigning avses inom kristendomen dels den ceremoni varvid biskopen viger en ny präst, dels prästvigningens sakrament.
• Konfirmationen är ett sakrament i sig i katolska kyrkan, medan man i ortodoxa kyrkan konfirmeras i samband med dopet.
• Enligt donatismen kunde inte avfallna präster längre förrätta giltiga sakrament, eftersom de ansåg att prästen måste vara ren och syndfri.
• Botulf var Upplandsbonden som 1311 dömdes att brännas på bål för att han förkastade tron på Jesu verkliga närvaro i nattvardens sakrament.
• Breviaret utgör således en av den latinska ritens officiella liturgiska böcker jämte missalet (till exempel Missale romanum), pontifikalet, det biskopliga ceremonielet (Ceremoniale episcoporum) och ritualet, som jämte riterna för somliga sakrament (dop, bröllop och sista smörjelsen – även kallad de sjukas smörjelse) innehåller de vanligaste välsignelserna samt andra sakramentalier.
• Botens sakrament är en rituell handling av botgöring i katolicismen, genom vilken någon visar sin ånger, bekänner sina synder, tar emot Guds förlåtelse och gottgör vad vederbörande har brutit.
• Redan i Jakobs brev (5:14f) i Nya Testamentet talas om att smörja de sjuka med olja, ett bruk som blivit till ett sakrament i den Romersk-katolska och ortodoxa kyrkan (de sjukas smörjelse).
• Deras riter påminner delvis om den romersk-katolska kyrkans, de har bland annat sju sakrament (dopet, vigseln, bikten, prästvigningen, konfirmationen, nattvarden och den sista smörjelsen).
• I encyklikan ger Johannes Paulus II en personligt hållen, men samtidigt en helt traditionstrogen sammanfattning av katolska kyrkans lära om altarets allraheligaste sakrament, eukaristin.
• Liksom den mosaiska lagen förlorat sin betydelse med Kristi framträdande, så gjordes bibel och sakrament, kyrka och kult fullkomligt obehövliga genom den helige Andes inkarnation i de troende.
• Den romersk-katolska kyrkan förklarade äktenskapet vara ett sakrament och fick därigenom äktenskapsmålen dragna under andlig domsrätt samt till följd därav ett bestämmande inflytande på äktenskapslagstiftningen.
• I den romersk-katolska kyrkan, där konfirmationen anses som ett särskilt sakrament och sker under yttre former som i mycket liknar den äldre kyrkans, begagnas fortfarande särskilda konfirmationsvittnen, i regel ett för varje konfirmand.
• Förutom dygder som tro, hopp och kärlek, att förkunna evangeliet och utöva barmhärtighet ingår i katolskt trosliv (så som det definierats sedan medeltiden) sju sakrament: dopet, konfirmationen, eukaristin, försoningen, de sjukas smörjelse, ordinationen och äktenskapet.
• De östortodoxa kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan delar formellt sett samma lära (kristologi, ecklesiologi, prästämbete, mässoffer, sju sakrament, helgonvördnad, klosterväsende, biskopscelibat, med mera), men har ännu inte kunnat enas vare sig i fråga om den romerske påvens överhöghet eller i filioquestriden.

Förberedelsen av sidan tog: 187,28 ms.