Definition & Betydelse | Svenska ordet SAMHÄLLSEKONOMIN

Definition av SAMHÄLLSEKONOMIN

1. böjningsform av samhällsekonomi

Exempel på hur man kan använda SAMHÄLLSEKONOMIN i en mening

• Det agrara samhället var fortfarande basen i samhällsekonomin, men som följd av ökat handelsutbyte med Orienten, främst via fenicier, utvecklades en dynamisk urban kultur med fäste i städer som Miletos, Samos, Rhodos och Korinth.
• Med tjänsteproduktion avses de sektorer i samhällsekonomin som producerar tjänster och därmed inte tillhör den primära sektorn, där jordbruksprodukter framställs, eller den sekundära sektorn, där industriproduktion sker utan den tertiära sektorn.
• Han brukar räknas som en av de som lade grundstenarna för den moderna samhällsekonomin och han kallas ibland liberalismens fader.
• Ett av hans utredningsuppdrag har handlat om hur samhällsekonomin skall klara de stora pensionskullarna som kommer; hans slutsats är att halva befolkningen borde arbeta till 78 års ålder om samhället skall klara av det.
• Narodnikrörelsen tog avstånd från industrialiseringen och menade att jordbruket skulle vara bas för samhällsekonomin och bondesamhället förebild för samhällsbildningen.
• Finanspolitik utövas via statsbudgeten genom förändringar i statens inkomster och utgifter som vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin, till exempel genom att sänka eller höja skatter och bidrag.
• Vidare förordar ordoliberalismen en tydligt definierad arbetsfördelning i styrningen av samhällsekonomin, där olika institutioner ges olika uppgifter och mål.
• Skattekvot, skattetryck eller skattenivå är ett mått på de totala skatternas andel av samhällsekonomin.
• Inom samhällsekonomin undersöks hur samhället hushåller med och använder sina tillgångar och hur samhället påverkas och går tillväga vid exempelvis en inflation.
• En av de huvudsakliga anledningarna är att delningsekonomi kan komma att stöpa om sektorer inom samhällsekonomin och därför få omfattande politiska konsekvenser.
• Cognetti de Martiis är starkt påverkad av den moderna naturvetenskapen och dess metoder; han betraktar naturlagarna i allmänhet och de biologiska lagarna i synnerhet som grundval för samhällsekonomin och dess lagar: sociologin är en samhällelig naturvetenskap, som måste bygga på experiment och erfarenhet och vars metod är induktion.

Förberedelsen av sidan tog: 62,65 ms.