Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SATIRER

Definition av SATIRER

1. böjningsform av satir

Exempel på hur man kan använda SATIRER i en mening

• Den innehåller satirer och kåserier och för första gången publicerades text skriven med ledigare stil.
• Operetten uppstod som musikteaterform i Paris i mitten av 1800-talet då Florimond Ronger (pseudonym: Hervé) presenterade sina små enaktare som han kallade musiquette som innehöll burlesker, parodier och satirer.
• Letterstedtska priset för översättningar – Alfred Jensen för samlingsverket Ur slavernas diktvärld och Erland Lagerlöf för översättningen av Juvenalis satirer.
• Författarskapet präglades av sentimentala småstycken och satirer som skrevs närmast för att finansiera studier i teologi och filosofi, som Jean Paul dock aldrig avslutade.
• Ännu på 1500-talet var dock bruket av gafflar inte allmänt brukade där, och användandet av gaffel var ett tacksamt ämne för satirer från tiden.
• Här finns hård psykedelisk rock ("Flying High"), psykedeliska jam ("Section 43") och politiska satirer ("Superbird").
• Lauzier är inte minst ihågkommen för sina vassa satirer av främst 1970-talets fransmän ur medelklassen, där den revolutionära glöden från 1968 falnat och i många fall lämnat plats för dubbelmoral.
• Med skiftande framgång skrev han elegier, epistlar, canzoner, fabler och satirer samt de större komiska dikterna La fata galanti ("Den goda fen"), Don Chisciotti e Sanciu Panza och satiren Origini dû munnu ("Världens skapelse").
• Doktor Murkes samlade tystnad och andra satirer (Doktor Murkes gesammeltes Schweigen und andere Satiren) är en novellsamling skriven av Heinrich Böll, först utgiven på tyska 1958.
• Förutom lyrik har Kunert skrivit noveller, essäer, självbiografiska verk, aforismer, satirer, sagor, science fiction, radioteater, filmmanus, en roman och dramatik.
• Dessutom författade Lodge elegier och sonettsamlingen Phillis (1593), som väckte stort bifall; bland hans satirer är A fig for Momus mest bekant.
• Magins färg blev den första i en rad fristående romaner om Skivvärlden, en miljö som han begagnade för sina satirer om allt från fantasylitteratur till dagspolitik.
• Utom en del mindre tillfällighetsdikter, samlade i Poetiske smaasagers l:e part (1714), skrev Sorterup dels satirer mot tidens dåliga skalder (Poetisk skansekurv, 1709), dels fem Heltesange om kong Frederik IV:s lykkelige sejerrindinger tillands og tilvands (1716; ny upplaga 1889), där han på ett lyckligt sätt efterbildade kämpavisorna.
• I harmen däröver skrev han skarpa satirer mot Griffenfeld och biskop Hans Bagger, såsom Studiosus lamentans, vari han klagade över nepotism och simoni, samt mot sin styvmors man, biskop Thomas Kingo.
• Förutom en rad canzoner, oden, sonetter, elegier, kantater, satirer med mera har Cerretti efter lämnat en läroboik i vältalighet, Istituzione di eloquenza (1811).
• Med en rad rimmade satirer, bland annat Prophecy of Famine (1763) ställde sig Churchill senare i politikens tjänst.
• Förutom översättningar, bland annat av Vingt chants de Dande (1829, ur Divina commedia) utgav Deschamps ett par häften politiska satirer samt diktsamlingarna Dernières paroles (1835) och Résignation (1839), båda präglade av djup melankoli.
• Han skrev en rad satirer mot England, publicerade historiska romaner, av vilka Koningsmarke, the Long Finne (1823), handlade om svenska kolonister vid Delaware, och var den förste i USA, som skrev "short stories".
• Mindre betydelse hade hans utgivningar av Tacitus (två band, 1841–47), Iliaden (1863–64); Horatius satirer och epistlar (1856–58 och 1860) samt hans språkvetenskapliga verk Lateinische Synonymen und Etymologien (sex band, 1826–38), Lateinische Wortbildung (1838), Handbuch der latenischen Synonymik (1839) och Homerisches Glossarium (tre band, 1850–58).
• Han vann berömmelse hos sin samtid som författare av åtskilliga läroböcker i latinsk metrik, som kommentator av Persius satirer och Boethius verk samt som latinsk skald.

Förberedelsen av sidan tog: 145,18 ms.