Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SEGLET

Definition av SEGLET

1. böjningsform av segel
2. (astronomi) en stjärnbild på södra stjärnhimlen, med det latinska namnet Vela (i genitiv: Velorum)

Exempel på hur man kan använda SEGLET i en mening

• Både på engelska (skyscraper) och svenska (sedan 1833) har ordet först används som en synonym till det högt på masten sittande seglet skejsel (skysail), för att på 1890-talet även börja användas om byggnader.
• Seglet ändrar riktningen på vinden som strömmar runt seglet och skapar därmed ett undertryck på läsidan, bakom seglet från vindriktningen sett.
• Om seglet endast har tre hörn kallas liken på ovan nämnda sätt med skillnaden att något överlik inte existerar.
• Optimistjollen känns igen på att den är nästan fyrkantig, använder spristake och har en Q-liknande symbol i seglet som står för International(I) Optimist(O).
• På båtar och fartyg med flera master är storseglet det nedre seglet på stormasten, på råriggade fartyg stormastens understa råsegel.
• Den seglas med hängbrädor, vilket innebär att seglaren sitter på en bräda som sticker utanför relingen på lovartssidan för att balansera vindtrycket i seglet.
• På alla andra bogar, inklusive slör, kommer vinden in i seglet vid dess förligare lik, följer seglet likt luftströmmen följer en vinge på ett flygplan, och lämnar seglet vid dess aktre lik.
• Vid slör i den senare betydelsen kommer vinden in i seglet vid dess förligare lik, följer seglet likt luftströmmen följer en vinge på ett flygplan, och lämnar seglet vid dess aktre lik, i motsats till läns, där vinden fyller seglet som en säck, i likhet med andra bogar.
• Skot är en lina fäst i seglets skothorn (det aktra nedre hörnet av seglet), på råsegel i dess båda nedre hörn, med vilket man reglerar seglets ställning i förhållande till vinden.
• Den består vanligtvis av en tamp som går antingen från däcket eller bommen, genom ett förstärkt hål i seglet och via däck till en plats där besättningen kommer åt den, vanligtvis till sittbrunnen.
• Revning – en seglingsterm för att minska segelytan genom att binda eller rulla ihop en del av seglet.
• Seglet har troligen fått sitt namn (på de germanska språken) eftersom det försvårar sikten föröver, och seglet är troligen en av anledningarna att det behövdes en utkik i masten.
• Församlingen antog 1989 ett heraldiskt vapen med blasoneringen: I fält av silver en röd kogg med ett segel av silver belagt med et rött grekiskt kors och en vimpel av silver med ett rött kors, koggen på vardera sidan om seglet åtföljd av en sexuddig röd stjärna och seglande på en av vågskura bildad blå stam.
• De flesta litet större familjesegelbåtar har nuförtiden rullgenua, då det befriar en oerfaren eller liten besättning från att fira och skära ur seglet då man ligger i hamn, därmed ökande bekvämligheten.
• En av skillnaderna är att hos luddvicker är den uppvikda delen av kronbladet (seglet) klart kortare än den del som inte är uppvikt (skaftet).
• Bramstången är i fråga om master av trä den tredje delen nerifrån räknat, efter undermast och märsstång och därmed är bramseglet det tredje eller, om märsseglet är delat, det fjärde seglet nerifrån räknat.
• Blasonering: I fält av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget på mellersta masten samt däröver en röd ginstam, belagd med tre järnmärken av guld.
• När den fälldes ihop kunde skrovet användas som rock, årorna som promenadkäpp och seglet som paraply.
• Till skillnad från halsarna och skoten, som är fästa i seglets horn (hörn) och används för att justera segelvinkeln i förhållande till vindriktningen, är bolinerna fästa längs med liket för att seglet ska fånga mer vind.
• Det finns även lattor som styvar seglen vertikalt, framför allt i riggar på båtar där man kan rulla in seglet i kassett på masten.

Förberedelsen av sidan tog: 131,74 ms.