Definition & Betydelse | Svenska ordet SINNESSLÖA

Definition av SINNESSLÖA

1. böjningsform av sinnesslö

Exempel på hur man kan använda SINNESSLÖA i en mening

• Större delen av exercisheden förvandlades till åker och ängsmark, medan flertalet byggnader i lägret övergick till att användas som alkoholistanstalt under åren 1916–1922, som Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa Gossar under åren 1922–1949, som Statens skol- och yrkeshem under åren 1949–1984 och sedan 1984 som Salbohedskolan.
• År 1911 startade Föreningen för sinnesslöa barns vård ett skolhem för utvecklingsstörda barn och ett seminarium för utbildning av lärarinnor i en nyuppförd byggnad, ritad av Georg Ringström, vid Slagsta.
• Utredningen fann en passande plats utanför Helsingborg och 1917 beslutade riksdagen om uppförandet av ett hospital för "sinnessjuka och obildbara sinnesslöa", som skulle ha en kapacitet på 1 400 vårdplatser varav 200 var för särskilt svårskötta patienter.
• Föreningen för sinnesslöa barns vård (FSBV) bildades 1869 på initiativ av filantropen Otto von Feilitzen och författarna Sophie Adlersparre och Thekla Knös.
• Rappe var 1878–1891 föreståndare för den skola för sinnesslöa barn i Stockholm som drevs av Föreningen för sinnesslöa barns vård och var från 1891 till sin död föreståndare för hemmet för kvinnliga idioter där.
• Man eftersträvade så hög grad av frihet som möjligt för de sinnesslöa, utan onödiga inhägnader, och fick karaktären av ett kollektiv med eget lantbruk, trädgård, bageri och vattenverk.
• Omgivningen kring rollpersonerna fördjupas i serien genom att flera nya rollpersoner tillkommer, exempelvis Tiffanys sinnesslöa väninna Angela Lindström (Anna Blomberg), Göran Jonsereds slöa anställde Holger (Mikael Riesebeck) och Morgan Pålssons chef Eva (Suzanne Reuter).
• I riksdagen skrev han 16 egna motioner, om religiösa och sociala frågor som sabbatsvila för postverkets tjänstemän, uppfostringsbidrag från fadern till oäkta barn samt förbättrad vård åt sinnesslöa.
• Efter att Adolf Kjellberg drabbats av sjuklighet och 1884 rest utrikes knöts Lovén som läkare vid den skola för sinnesslöa barn som Föreningen för sinnesslöa barns vård drev på Norrtullsgatan i Stockholm.
• Tamm var skolläkare vid Åhlinska skolan i Stockholm 1913–19, vid Statens folkskoleseminarium 1913–1925, vid Föreningen för sinnesslöa barns vårds skola på Slagsta 1914–1928, vid Stockholms folkskolors poliklinik för talrubbningar 1916–1932, vid Stockholms folkskolors hjälpklasser 1920–1932 och Stockholms stads sinnesslöskola 1925–1932.
• År 1928 blev hon läkare och lärare i psykologi vid Föreningen för sinnesslöa barns vårds skola för sinnesslöa barn och lärarinneseminarium i Slagsta och 1930 lärare även vid Socialpolitiska institutet i Stockholm.
• Ohlon var ledamot av styrelsen för uppfostringsanstalten för sinnesslöa barn på Stretered 1921-24, av styrelsen för Praktiska kommunala realskolan 1928-58, varav som vice ordförande 1935-58, av styrelsen för stiftelsen Fruntimmersföreningens flickskola 1928-38, av taxeringsnämnden i stadens 38:de distrikt som ordförande 1931-38, av styrelsen över gas- och elverken 1932-47, varav som kassaförvaltare 1940 och vice ordförande 1941-47, av styrelsen för Göteborgs högskola 1934-54, av stadskollegiet 1938-47 och av styrelsen för teaterfonden från 1953.
• Ambrosius blev filosofie doktor i Lund 1868, adjunkt vid Lunds folkskoleseminarium 1869, folkskoleinspektör i Lunds stift 1874-1881, för Göteborgs stad 1882-1908, ordförande i allmänna svenska föreningen för vården om sinnesslöa och fallandesjuka 1916-28; medlem i flera kungliga kommittéer av pedagogisk art.
• Andra förslag som gick i stöpet var uppfostringsplats för sinnesslöa barn och skola för länets dövstumma.
• Han var intendent vid Lundsbrunns kurort 1945–1946, anstaltsläkare vid Höra vårdhem för sinnesslöa 1947–1957 och förtroendeläkare vid Skaraborgs läns centralsjukkassa 1955–1957.
• Han var ledamot av kommittén för utredning av tillsynen av anstalterna för sinnesslöa 1952, expert i 1951 års sinnesslövårdsutredning 1954.
• Han var praktiserande läkare i Sundbybergs köping, Stockholms län, från 1888, distriktsläkare i Sundbybergs distrikt 1889–91, extra provinsialläkare där 1891–93 och 1896–1910 och läkare vid anstalten för obildbara sinnesslöa Margaretahemmet i Åkeshov från 1892.
• Fryklund, som var son till prästen Johan Fryklund, blev tillförordnad förste lärare vid statens uppfostringsanstalt vid Venngarn 1918, föreståndare för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar på Salbohed 1923 och var direktör för åkerbrukskolonien Hall vid Södertälje 1929–39.
• Han var även läkare vid anstalten för obildbara sinnesslöa Fredriksberg 1907-1912, ledamot av tuberkuloskommittén 1897, av jubileumsfondskommittén 1897-1898, av hälsovårdsstadgekommittén 1909 och ledamot av styrelsen för Vänersborgs hospital och asyl.
• I ett reglemente för anstalten står att man skulle ta emot ”sådana idiotiska eller sinnesslöa barn, som ehuru de ej kunna draga något egentligt gagn av de allmänna skolorna, dock äro i någon mån mottagliga för bildning och undervisning”.

Förberedelsen av sidan tog: 86,74 ms.