Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SKALDERNA

Definition av SKALDERNA

1. böjningsform av skald

Exempel på hur man kan använda SKALDERNA i en mening

• Han kom helt ung till Rom för att studera och blev där upptagen i en krets av snillrika och framstående män av Valerius Catos skola, såsom skalderna Licinius Calvus och Helvius Cinna, talaren Hortensius och historieskrivaren Cornelius Nepos.
• Pindaros ansågs allmänt under antiken vara en av de allra största diktarna över huvud taget och beundrades av de romerska skalderna som exempelvis Horatius.
• Hos Homeros förekommer Eros ännu inte, men hos Hesiodos och de orfiska skalderna är han en av de äldsta och mäktigaste gudomligheterna, en son av Chaos, själv all alstrings upphov och därför även den verksamma principen vid världsskapelsen (den så kallade "kosmogoniske Eros").
• De unga skalderna uppehöll sig med förkärlek i medeltidens romantiska tillvaro med dess ideal av ridderlighet och svärmisk kvinnodyrkan, med dess fasta tro på det underbara och dess kärlek till det fantastiska.
• Bland medarbetarna märktes Johan Johansson, utgivare av den kort förut upphörda tidningen "Argus", skalderna Gustaf Henrik Mellin, Karl August Nicander, Carl Fredric Dahlgren, Carl Wilhelm Böttiger, Göran Ingelman och Gustaf Lorentz Sommelius, artisten Ferdinand Tollin samt från och med 1839 publicisterna Theodor Sandström och Johan Vilhelm Snellman.
• Dessutom finns namnet som grundord i en lång rad skaldiska kvinnokenningar, av vilka flera tycks ha skapats på 900-talet av skalderna Gísli Súrsson och Kormákr Ǫgmundarson.
• Bellona verkar inte ha dyrkats i någon stor omfattning, men uppträdde ofta tillsammans med krigsguden Mars och förekommer hos skalderna stundom som hans gemål och ibland som hans syster.
• Medan han var motståndare till Alexandre Dumas såg han Victor Hugo som en stor historieskrivare och skrev i inledningen till sitt verk att "de stora skalderna bättre fatta folkens lif från vissa synpunkter än de lärda och chronologerna skulle kunna, och att det i öfrigt är utom tivfvel, att det ju finnes mera Grekisk historia hos Homerus än hos Pausanias, mera Romersk hos Virgilius än hos Sallustius".
• Från en bland dessa, Iulis, på vars plats öns enda nuvarande stad, Kea, ligger, härstammade de grekiska skalderna Simonides och Bakchylides.
• De mest bekanta är utom stamfadern hans son Egil Skallagrimsson, en stridbar man och ansedd skald samt huvudperson i ovannämnda saga; dennes son Torsten, vars dotter Helga den fagra blivit namnkunnig genom sin olyckliga kärlek till Gunnlaug Ormstunga; vidare Kjartan Olafsson, skalderna Skule (död omkring 1040) och Einar Skulason (död omkring 1170) samt den berömde historikern Snorre Sturlasson (1178-1241).
• Bredero ägnade sig först åt målarkonsten, men kom såsom medlem av Amsterdams "rederijkamer" i beröring med de bästa samtida skalderna och uppträdde snart i deras led.
• Där levde han några lyckliga och bekymmersfria år under studium av de stora formmästarna, Rafael, florentinarna och antikens bildhuggare, studerade därjämte Bibeln, Dante och de gamla skalderna samt hemsände studiefigurer, bland dessa Naken fiskargosse vid havsstranden (1836, i Louvren).
• Skáldskaparmál är därför utformad som en systematisk genomgång av de många omskrivningar, två- eller flerledade kenningar, som skalderna har brukat använda i sina kväden och hur dessa kan förklaras utifrån hjältesagor och förkristna myter.
• Hans analyser av den platonska strömningen hos de stora svenska skalderna vid 1800-talets början ansågs vara av största betydelse.
• Det är känt att Gissur en längre tid uppehållit sig i Olof Skötkonungs hird, och att han tillsammans med skalderna Ottar svarte och Sighvat Tordsson spelade en inte obetydlig roll i försöken att skapa fred och försoning mellan svear och norrmän åren 1017 – 1018.
• Det har också föreslagits att gnævuðr skulle kunna syfta på skalden själv – att han kanske varit av det högresta slaget – men det vanliga har faktiskt varit att skalderna fick sina tillnamn efter någon som de besjungit.
• Háttalykill inn forni (den gamla versmåttsnyckeln) var ett lovkväde som diktades av de båda skalderna Ragnvald Kale Kolsson, jarl på Orkneyöarna, och dennes hirdman, islänningen Hall Torarinsson, någon gång i början på 1140-talet.
• Milanés ägnade ingående studier åt de gamla kastiljanska skalderna, såsom Lope de Vega, Gil Polo med fler, vilkas inflytande är omisskännligt i hans första arbeten, La fuga de la tórtola, La madrugada, El nido vacío etc.
• Schultz skissade först sina bilder i blyerts och ofta flera år senare färdigställde han bilden i en tuschlavering som överdrogs med en passande färgton samt ett klingande citat som ofta var religiöst färgat från någon av de klassiska skalderna.
• Angreppet på skalderna är det enda där man kan urskilja enskilda personer som mål: Hedvig Charlotta Nordenflycht, som beskrivs som "ful och älskogskrank", Erik Brander-Skjöldebrand, samt Carl Michael Bellman, som angreps med särskild frenesi och ägnas en hel vers.

Förberedelsen av sidan tog: 273,74 ms.