Definition & Betydelse | Svenska ordet SKILDRANDE

Definition av SKILDRANDE

1. presensparticip av skildra

Exempel på hur man kan använda SKILDRANDE i en mening

• Med inflytande från producenten och scenografen Albin Grau etablerade filmen en av två huvudriktningar vad gäller skildrande av vampyrer på film.
• I sitt förstlingsverk rör sig Augier på antik botten, skildrande hur en blaserad ung atenare, som ämnar begå självmord, återvinns åt livet genom en skön slavinnas oegennyttiga kärlek; bakom den antika dräkten dolde sig ett angrepp mot samtidens ungdom.
• Lars Matsons konstverk skildrande hästar i skogsbruk blev kanske det motiv som fastnat mest i publikens minne, men hans bredd var betydligt större än så.
• Hans stil blev naturligare, på samma gång som hans egenart bröt sig väg, när han valde enkla motiv för berättande och skildrande poem om enkla människors, småborgares och kroppsarbetares, fröjder och lidanden.
• I Madrids museum finns tolv tavlor av Vaccaro, bland dem fyra skildrande Sankt Gajetanus död, i München Kristus gisslas och Jesus och Johannes som barn, i Dresden Kristus uppenbarar sig i helvetets förgård för Maria.
• Hon skrev under namnet Amaryllis oden, epistlar, madrigaler och idyller, skildrande lantlivets, oskuldens och enkelhetens behag.
• Han författade en mängd arbeten inom olika grenar av vitterheten, företrädesvis skildrande de lägre ståndens liv, såsom Het werkmansleven (1849), Verhalen uit den ouden tijd (1854), Volksverhalen (1860), Sofia (1872), eller historiska berättelser, såsom Karel de stoute (1876), samt sorgespel och farser.
• Palmotić Dionorić författade, efter förebilden av Ivan Gundulićs "Osman", hjältedikten Dubrovnik ponovlen (Det pånyttfödda Ragusa, tryckt först 1878 jämte hans tragedi Didone), skildrande den stora jordbävningen 1667 och förvecklingarna med turkarna, poetiskt svagt, men av historiskt värde.
• Han utgav bland annat ett den omfattande och innehållsrika Sveriges allmänna postväsen (5 band, 1906–1929), skildrande tiden 1620–1718.
• Han blev medlem av Det Kongelige Akademi for de Skønne Kunster 1846, och 1846-1848 utförde han ett mycket betydande arbete med frisen på Thorvaldsens museums fasad, skildrande Thorvaldsens landstigning i Köpenhamn vid hans återkomst från Rom 1838 och hans skulpturers transport till museet.
• Hans måleri dominerades särskilt under den tidigare perioden fram till sekelskiftet av en pessimism, som fick uttryck i monumentala figurframställningar, skildrande inte så mycket den enskilda människan utan mera de livsnedbrytande makterna, lidandet, ålderdomen och döden.
• Av hans romaner, som dels är psykologiska undersökningar, dels naturalistiska miljöbeskrivningar, kan nämnas Mater dolorosa (1882), La signorina (1900) och La moglie di sua eccellenza (1904), av hans dramatiska verk La realtà (1895; en satir över de kommunistiska drömmarna), I disonesti (1902), Il romanticismo (1902; Rovettas största framgång, ett patriotiskt skådespel om händelserna 1848), Il re burlone (1905; mycket omstridd; skildrande kung Ferdinand II) och Principio di secolo.
• Antologia Engstroemiana : är en bok i ord och bild om Albert Engström skildrande hans liv och leverne av honom själv och av andra, jämte redogörelse för samlingarna i Eksjö museum / med mångas hjälp sammanställd och till trycket befordrad av Agne Rundqvist 1991.
• Romanen Tokeah or the white rose utgör en skildring av livet i Texas och Nordamerikas sydvästra stater, i tysk omarbetning kallad Der Legitime und die Republikaner (1832; "Den legitime och republikanerne", 1835), och ett ovanligt bifall rönte likaledes följande arbeten, i vilka han skildrade det amerikanska livet, Transatlantische Reiseskizzen (1834), Der Virey und die Aristokraten (1835), skildrande Mexiko 1811, Lebensbilder aus beiden Hemisphären (1835–1837), Deutsch-amerikanische Wahlverwandtschaften (1839–1840), Kajutenbuch oder nationale Charakteristiken (1841) och Süden und Norden (1842–1843).
• Speraz författade ett stort antal romaner och berättelser (Di casa in casa, Emma Walder, Le vinte, Nell'ingranaggio, Tre donne med flera), huvudsakligen skildrande italienska kvinnoöden.
• Av hans i bokform utgivna arbeten bör nämnas Mezzotints in modern music (1899), Chopin (1900), Overtones (1904), Iconoclasts – a book of dramatists (1905), Visionaries, Egoists – a book of supermen (1909), Promenades of an impressionist (1910), Franz Liszt (1911), The pathos of distance (1913), Charles Baudelaire (1919) och den självbiografiska Steeplejack, skildrande hans musikstudium som ung i Paris.
• Hans tidiga konst består av naturalistiska skildringar av Norrlandsnaturen som senare utvecklades i en abstraherande och konstruktivt skildrande av naturen.
• Bland dessa bilder, som gav honom ett ansett namn, bör också nämnas Sededomaren samt flera bilder, skildrande tyrolerfolkets mödosamma liv, scener ur jägar- eller alplivet: Smugglaren, Räddningen med flera.
• Den femte låten i albumet Skjutna stad uppmärksammandes extra för dess starka skildrande av ett sprucket samhälle.

Förberedelsen av sidan tog: 122,56 ms.