Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet SPORRE

Definition av SPORRE

1. (redskap, ridkonst) klacksporre – bakgående utskott anbringat vid ryttares stövelklack eller skohäl, avsett att öka benets inverkan på hästen vid ridning, utformad med rak eller krokig hals med olikformig udd (trubbig, spetsig, kulformig, klinga eller trissa (med eller utan taggar) med mera, traditionellt anbringad genom en bygel (bygelalternativ förekommer) som skruvas eller spänns fast över skons häl eller klack, så kallad skruvsporre (om fastskruvad) eller spännsporre (om fastspänd)
2. (zoologi) utskott (vanligen styva klor eller taggar) på extremitet hos djur (såsom insekter, fåglar samt vissa reptiler och däggdjur)
3. (biologi) kronblad som är rörformigt, mycket långt och spetsigt
4. (bildligt) något som motiverar och driver någon

Exempel på hur man kan använda SPORRE i en mening

• Den äldsta tyska ätten von Schinckel är känd från 1570-talet i Pommern och Mecklenburg och förde i vapnet ett till höger vänt harneskklätt ben, vars nedre del var beklätt med en svart kragstövel, försedd med en sporre av silver i rött fält.
• Blommorna är vita och vaxartade och har en sporre som är 30-40 cm lång och fylld med nektar längst ner.
• Tätörtsväxter (Lentibulariaceae) är en växtfamilj med zygomorfa blommor som bildas av ett tvåläppigt foder och en likaledes tvåläppig krona som har en sporre och vars övre läpp är kortare än den nedre.
• Kalkens övre, tillslutna blad är vitaktiga med grönaktig utsida och endast läppen något livligare gul, sporre saknas, och nektarn ligger obetäckt som ytterst små droppar utefter läppens mitt, i synnerhet i gropen vid dess bas.
• Blommorna, som är stora och vaniljdoftande, sitter på smala skaft i en fåblommig klase; de har läppen vänd uppåt och kalkbladen är gulvita, utom läppen, som är vit, vaxlikt genomlysande och försedd med radvisa, rosenröda fläckar; även läppens punglika, uppåtvända sporre är rosenröd.
• Den äldsta tyska ätten von Schinckel är känd från 1570-talet i Pommern och Mecklenburg och förde i vapnet ett till höger vänt harneskklätt ben, vars nedre del var beklätt med en svart kragstövel, försedd med en sporre av silver i rött fält.
• Den blommar mellan april och maj, och de väldoftande blommorna, som blir runt femton millimeter, är blekt blåvioletta med vitaktig sporre.
• Landstället bestod av två fasta hjul monterade bredvid varandra samt en fjädrande sporre vid stjärten.
• Landstället bestod av ett par huvudhjul placerade i framkant med den undre vingen medan bakkroppen tog upp belastningen på en sporre.
• Många blommor med sporre är zygomorfa men det finns också radiärsymmetriska blommor med sporrar, som till exempel akleja.
• Arten liknar mycket den nära släktingen brunkulla men blommorna har en mer klarröd färg samt en större säcklik sporre.
• Kännetecknande för familjen är att det finns en taggartad utväxt, kallad sporre, vid skenbenens spets.
• Kronan är tvåläppig med kort sporre, färgen är oftast blekt violett, överläppen har mörkare strimmor, underläppen har en gul buckla.
• Den hade som alla arter i släktet en nagel (sporre av hornämne) vid svansens spets som delvis var gömd i pälsen.
• Antennerna är långa och tunna, benen är långa och smala och det finns en tydlig sporre på skenbenet (tibia).
• I gravarna har bland annat förkolnade bröd, ett miniatyrbryne av skiffer med silverring, runt filigranornerat silverspänne, sporre med mera.
• Med hjälp av en sporre (calcar) som förekommer vid bakfötterna kan den del av flygmembranen som ligger mellan bakbenen (uropatagium) vikas och användas som håv.
• Namnen har dock justerats 2022 efter att genetiska studier visat att sporrpiplärkor inte är en monofyletisk grupp och att arterna har heller inte någon egentlig sporre.
• Tord Sandersson var en svensk adelsman och väpnare, vilken är unik i svensk medeltidshistoria genom att han mottog det äldsta i behåll varande svenska sköldebrevet (av totalt 25 kända svenska sköldebrev), ett adelsbrev där också hans heraldiska vapen fastställdes, en röd, och en blå sporre, vilket utfärdades av kung Erik av Pommern den 1 oktober 1431:.
• Må hennes minne länge lefva i bland oss och bli en manande förebild, en eggande sporre i den kamp vi ännu länge ha att bestå innan verket är fullbordat.

Förberedelsen av sidan tog: 181,55 ms.