Definition & Betydelse | Svenska ordet SPRÅKPOLITIK

Definition av SPRÅKPOLITIK

1. politik som utformar regler eller arbete gällande (en stats) språk

Exempel på hur man kan använda SPRÅKPOLITIK i en mening

• I till exempel Italien var det förbjudet att visa film med annat än italienska repliker, Tyskland och Spanien hade också regimer med en språkpolitik som skulle framhäva ett nationellt enhetligt språk.
• Alla rättsakter med allmän räckvidd översätts till de officiella språken och varje unionsmedborgare har rätt att vända sig till unionens institutioner och organ på något av dessa språk och få svar på samma språk, Unionen har begränsade befogenheter på området för språkpolitik, men kan stödja och komplettera medlemsstaternas insatser vad gäller undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk.
• Där finns beröringspunkter med kontrastiv lingvistik (synkron jämförande språkforskning), men också med språksociologi, språkplanering och språkpolitik.
• Han har därefter ägnat sin forskning åt romansk syntax och semantik samt åt etniska minoriteter i Europa och språkpolitik, åt medeltida spanska uppfattningar om Sverige (däribland goternas ursprung), spansk-svenska kontakter i historien, och den svenska historien skriven på spanska.
• I senare forskning har Schlyter arbetat med sociolingvistiska frågor rörande mångspråkighet, språkpolitik och människors identifiering med och lojalitet till ett språk i relation till den samhällsutveckling som de omfattas av.
• Hon har under flera år arbetat som språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen och har fortsatt att forska om språkvårdsfrågor och språkpolitik.
• Karelska rådsrepubliken hade sedan 1922 styrts av finländaren Edvard Gylling, som med stöd av Lenin drivit en finsk nationalistisk språkpolitik, trots att den finländska befolkningen var i minoritet.

Förberedelsen av sidan tog: 76,05 ms.