Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet SPRÅKVETARE

Definition av SPRÅKVETARE

1. person som sysslar med språkvetenskap

Exempel på hur man kan använda SPRÅKVETARE i en mening

• En lingvist eller språkvetare är en person som ägnar sig åt lingvistik, vilket även kallas språkvetenskap.
• Leopold Fredrik (Frits) Alexander Läffler, före 1886 Leffler, född den 15 november 1847 i Stockholm, död den 31 juli 1921 i Djursholm i Danderyds församling, var en svensk språkvetare.
• Brittiska språkvetare introducerade då en skrift baserat på det latinska alfabetet, vilket dock delvis trängdes undan mot slutet av seklet av persisk skrift (Nastaaliq) och även arabisk skrift (Naskh).
• Senare språkvetare och filosofer har anammat vissa poststrukturalistiska drag, däribland Julia Kristeva, Gilles Deleuze, Judith Butler, Jean-François Lyotard och Jean Baudrillard.
• Wiklund var en språkvetare som hade kunskaper om hela den uraliska språkfamiljen och gjorde banbrytande insatser inom den jämförande uraliska grammatiken.
• Medan litterära dialoger är föremål för litteraturvetenskapliga undersökningar, undersöks vardagsdialoger av språkvetare, bland annat av sociolingvister.
• Rasmus Christian Rask, född den 22 november 1787, död den 14 november 1832, var en dansk språkvetare, som skrev åtskilliga grammatikor och arbetade med jämförande fonologi och morfologi.
• Per (Pelle) Uno Gustaf Valentin Holm, född 14 februari 1888 i Höganäs i dåvarande Malmöhus län, död 12 oktober 1980, var en professor, svensk språkvetare och ordboksredaktör.
• Disputationen kritiserades av språkvetare och litterärt inriktade forskare för att använda arkeologins resultat inom deras område, då han studerade islänningasagorna och Beowulfkvädet.
• Nyberg, född 28 december 1889 i Söderbärke socken, död 9 februari 1974 i Uppsala, var en svensk orientalist, religionshistoriker och språkvetare samt ledamot av Svenska Akademien.
• Christian Matras, född 7 december 1900 i Viðareiði, död 16 oktober 1988 i Torshamn, var en färöisk språkvetare och diktare.
• Det finns inga skriftliga dokument från denna region under de första århundradena under fornfranskan, vilket gör att centralfranskans vara eller icke vara diskuteras flitigt bland språkvetare.
• Alfhild Valfrid Matilda Palmgren Munch-Petersen, född Palmgren 3 juni 1877 i Stockholm, död 6 december 1967 i Gentofte, Danmark, var en svensk språkvetare och pedagog.
• Hans far Anatolij Afanasievitj Medvedev var professor i fysik vid Leningrads tekniska högskola, och hans mor Julija Veniaminovna var språkvetare och undervisade vid Leningrads pedagogiska institut samt arbetade senare som museiguide.
• Franz Bopp, född 14 september 1791 i Mainz, död 23 oktober 1867 i Berlin, var en tysk språkvetare och sanskritforskare, som räknas som grundaren av den jämförande språkforskningen och forskningen om indoeuropeiska språk.
• Võru (võro kiil) är, enligt de flesta språkvetare, en estnisk dialekt, även om vissa anser att den är ett eget språk.
• Han var redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Språkvård och turas regelbundet om med flera andra språkvetare om att skriva krönikor i Svenska Dagbladets språkspalt "Språkspalten", vilket han gjort sedan åtminstone 1993 eller 1994.
• Siv Ingegerd Strömquist, född 18 september 1942 i Norsjö församling, är en svensk språkvetare och författare till flera språkböcker, främst inriktade på skrivteori och skrivkonst.
• Karin Hedvig Viveka Adelswärd, född Lindegren 17 mars 1942 i Oscars församling i Stockholm, är en svensk baronessa, språkvetare och professor emerita i samtalsforskning.
• Det är främst på det nostratiska fältet som sovjetiska språkvetare har blivit internationellt uppmärksammade, inte minst för deras utvecklande av metoder att rekonstruera nostratiska ordrötter (nostratiskt lexikon).

Förberedelsen av sidan tog: 120,99 ms.