Definition & Betydelse | Svenska ordet STÅNDARNA

Definition av STÅNDARNA

1. böjningsform av ståndare

Exempel på hur man kan använda STÅNDARNA i en mening

• Dessa pollineras av vinden genom att ståndarna hastigt rätar ut sig från sitt inböjda läge när blomman mognar.
• Blommorna sitter i ensidig klase (därav namnet "secunda", som egentligen kan översättas med "i medvind"), och kronbladen är vitgröna, något slutna och kortare än ståndarna.
• Brakveden har 5-taliga, tvåkönade blommor med gulvita, tämligen stora foderblad, men mycket små, kapuschongformade kronblad, och ståndarna motsatta kronbladen.
• Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna.
• En pollinatör är en överförare av pollen från växtens hanorgan, ståndarna, till honorganen, pistillen, på blommande växter, fanerogamer.
• Pollinering innebär överföringen av pollenkorn från ståndarna på en blomma till pistillens märke på en annan.
• Ranunkler odlas också som prydnadsväxter, och då är blommorna fyllda, vilket betyder att många av ståndarna är ersatta med extra kronblad.
• Blomdelarnas utvecklingsgång är delad i tre stadier, då blomningen börjar med de 5 yttre ståndarna, och först sedan de vissnat, blommar ståndarna i den inre kretsen.
• Dunörtssläktet har motsatta blad, blommorna har en lång pip och ståndarna sitter i två skilda kransar.
• Formen på blommorna är zygomorf, och petalerna tenderar att böja sig bakåt, så att pistillen och ståndarna är klart synliga.
• Blommorna är små och innehåller fem mycket små kronblad som nästan helt döljs av de långa ståndarna som är samlade i täta sfäriska eller cylindriska tofsar.
• I början av blomningen sitter ståndarna ganska långt från pistillerna, men senare närmar sig ståndarna pistillerna, varigenom självbefruktning blir möjlig.
• altaica
  Kronpipen är 2–3 gånger så lång som brämets bredd och ståndarna är ej utskjutande (bara ståndarknapparna lite).
• Mångbladiga - hyllebladkransarna är utökade med extra hylleblad utöver de vanliga tre, ståndarna matchar antalet hylleblad.
• Pistillens märke är längre än ståndarna på en fullt utslagen blomma och befruktning sker vanligen genom korspollinering.
• De inre hyllebladen är tätt pressande mot pistillen och de rosa, röda eller orange ståndarna, som alla är längre än hyllebladen.
• Bikronan är välutvecklad och sammanväxt med den nedre delen av ståndarna, vilket gör att ståndarna ser ut som om de sitter på kanten av bikronan.
• Fruktväggen formar en förtjockning under de övriga blomorganen och i toppen sitter ståndarna fästade.
• Foderbladen är 5, olika, snart avfallande; kronbladen är 5, blåa; ståndarna är 10; fruktämnet är plattryckt, tvårummigt.
• Hos några arter är ståndarna tredelade i spetsen, vilket kan ge illusionen av att det finns 15 ståndare.

Förberedelsen av sidan tog: 526,99 ms.