Definition & Betydelse | Svenska ordet STÅNDPUNKT

Definition av STÅNDPUNKT

1. en utgångspunkt från vilken man bedömer en situation och bildar sig en åsikt

Exempel på hur man kan använda STÅNDPUNKT i en mening

• Substansdualism, vilket är en ovanlig ståndpunkt såväl i historien som i samtiden, som innebär att världen består av två urämnen eller substanser.
• Substansdualism, vilket är en ovanlig ståndpunkt såväl i historien som i samtiden, som innebär att världen består av två urämnen eller substanser.
• Nihilism (från latinets nihil, "ingenting") är den filosofiska ståndpunkt som förnekar all kunskap och alla värden i det mänskliga livet.
• Extremism (latin: extremus) är ett begrepp som används för att beskriva en politisk, filosofisk eller teologisk ståndpunkt eller rörelse som anses avvika kraftigt från samhällets befintliga normer.
• Det råder delade meningar om när stalinismen upphörde som ideologi i Sovjetunionen – en ståndpunkt är att det skedde i och med Chrusjtjovs "hemliga tal" vid den tjugonde partikongressen 1956, medan andra hävdar att stalinismen upphörde först i och med perestrojkan.
• Determinism är en världsåskådning eller ståndpunkt som i första hand behandlas i filosofin, vilken innebär att allt som sker bestäms av tidigare orsaker eller villkor.
• Kolonisternas ståndpunkt var att Stamp Act från 1765, som infördes av Storbritanniens parlament, stred mot grundlagen.
• Positivism (franska: positivisme) är inom vetenskapsteori en ståndpunkt som menar att vetenskap ska grunda sig på "fakta", vilket enligt positivismen är kunskap baserad på sinneserfarenhet.
• Predestinationsläran är den teologiska ståndpunkt som hävdar att människans liv på jorden och livet efter detta är förutbestämt av en allsmäktig gud, eller att Gud utväljer vissa människor till frälsning.
• Aftartodoketism (av grekiska αφθαρτος, ’oförgänglig’, och δοκειν, ’synas’) kallas en kristologisk ståndpunkt som uppkom cirka år 500, enligt vilken Kristus i sin mänsklighet inte kan vara av samma natur som vi utan har förvandlat sin mänskliga natur till att vara i överensstämmelse med den gudomliga.
• Provensalska är en dialekt (eller språk beroende på ståndpunkt) inom det occitanska språket (eller språkgruppen).
• Uttrycket uppstod i brittisk filosofisk litteratur i början av 1700-talet och används om anhängarna av deismen i Storbritannien och sådana tänkare i övriga Europa som i religiösa frågor intog en liknande ståndpunkt såsom Baruch Spinoza, Voltaire med flera.
• Idépolitik är de politiska idéer som beskrivs i politiska partiers partiprogram, idéprogram, principprogram och dylikt, dock ej i handlingsprogram (jämför sakpolitik), och som sedan debatteras utifrån en mer principiell ståndpunkt och inte med så mycket relevans för lösandet av ett konkret politiskt problem eller dagspolitisk frågeställning.
• Med ironi och dialektisk skicklighet angriper Kelsos från platonismens ståndpunkt kristendomen för dess ovetenskapliga karaktär, dess blinda tro och partisplittringen vid sidan därav, dess antropomorfistiska gudsbegrepp i förening med spiritualistiskt svärmeri, dess filosofiskt ohållbara återlösningsbegrepp.
• Sitt huvudsakliga organ hade riktningen från 1911 och framåt i Svensk tidskrift (sedermera en tidskrift partitrogen moderaterna), vars redaktionella ståndpunkt dåförtiden angetts att oberoende av de särskilda politiska partiernas program vara.
• Skilda åsikter fick göra sig gällande; redaktionens ståndpunkt, som var oberoende av de särskilda politiska partiernas program, hävdade statsarbetets effektivitet, till vård om landets inre och yttre styrka, till stöd för landets gemensamma uppgifter och främjande av statsintresset mot enskilda partiers eller klassers oberättigade anspråk.
• Partiets officiella ståndpunkt var att de ställde sig bakom den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
• En fraktion, falang eller faktion är en särgrupp förenad av en gemensam ståndpunkt inom en organisation, till exempel ett politiskt parti.
• Detta återspeglade även hans filosofiska ståndpunkt – att USA:s öde var att återuppfinna världen och agera som befriare för den mänskliga själen.
• Han var känd för sin villighet att använda samma stränghet inför sina egna filosofiska positioner som för andras, där varje ståndpunkt utsattes för en noggrann analys till dess att han hittade några felaktigheter i den.

Förberedelsen av sidan tog: 104,72 ms.